Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Till dig, Herre, lyfter jag min själ.
² Min Gud, på dig förtröstar jag.
    Låt mig inte komma på skam,
låt inte mina fiender jubla över mig.
³ Nej, ingen kommer på skam som hoppas på dig.
På skam kommer de som utan orsak handlar svekfullt.
⁴ Herre, visa mig dina vägar,
    lär mig dina stigar.
⁵ Led mig i din sanning och lär mig,
    ty du är min frälsnings Gud.
På dig hoppas jag alltid.
⁶ Tänk, Herre, på din barmhärtighet och din nåd,
ty de är av evighet.
⁷ Tänk inte på min ungdoms synder
    och på mina överträdelser,
utan tänk på mig efter din nåd,
    för din godhets skull, Herre.

⁸ Herren är god och rättfärdig,
    därför undervisar han syndare om vägen.
⁹ Han leder de ödmjuka rätt,
    han lär de ödmjuka sin väg.
¹⁰ Alla Herrens vägar är nåd och sanning
för dem som håller hans förbund och vittnesbörd.

¹⁶ Men våra fäder handlade övermodigt.
De var hårdnackade och lyssnade inte på dina befallningar.
¹⁷ De vägrade lyssna
    och kom inte ihåg de under
som du hade gjort bland dem.
    De var hårdnackade
och valde i sin upproriskhet en anförare
för att vända tillbaka till sitt slaveri.
Men du är en Gud som förlåter,
    nådig och barmhärtig,
sen till vrede och stor i nåd.
    Du övergav dem inte,
¹⁸ fastän de gjorde sig en gjuten kalv och sade:
    "Detta är din gud,
som har fört dig upp ur Egypten",
    och de gjorde sig skyldiga till stora hädelser.
¹⁹ Men i din stora barmhärtighet
    övergav du dem ändå inte i öknen.
Molnstoden vek inte ifrån dem om dagen
utan ledde dem på vägen,
    och eldstoden upplyste om natten
den väg de skulle gå.
²⁰ Din gode Ande gav du för att undervisa dem.
Ditt manna nekade du inte deras mun,
och vatten gav du dem när de törstade.
²¹ I fyrtio år försörjde du dem i öknen,
så att ingenting fattades dem.
    Deras kläder blev inte utslitna,
och deras fötter svullnade inte.

²² Du gav dem riken och folk
    och delade ut åt dem olika områden.
De intog Sichons land,
    det land som tillhörde kungen i Hesbon,
och det land som tillhörde Og, kungen i Basan.
²³ Deras barn gjorde du talrika
    som stjärnorna på himlen.
Du förde dem in i det land
    som du lovat deras fäder
att komma till och ta i besittning.
²⁴ Och deras barn kom
    och tog landet i besittning.
Du kuvade för dem landets invånare, kananeerna,
och gav dessa i deras hand,
    både kungarna och landets folk,
    och de gjorde med dem som de ville.
²⁵ De intog befästa städer och en bördig jord
och tog i besittning hus fulla med allt gott,
och uthuggna brunnar, vingårdar,
    olivplanteringar och fruktträd i mängd.
De åt, blev mätta och välmående
    och njöt av din stora godhet.