Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Herre, jag behöver dig!
En psalm av David, då han gömde sig i Judeens öken.1-2 Gud, min Gud! Vad jag längtar efter dig! Jag behöver dig! Jag törstar efter dig i detta förtorkade och plågade land, där det inte finns en droppe vatten. Vad jag längtar efter att finna dig!
3 Jag önskar att jag kunde gå in i din helgedom för att se din makt och härlighet.
4 Din kärlek och nåd betyder mer för mig än mitt eget liv. Därför vill jag prisa dig!
5 Så länge jag lever tackar jag dig. Och jag lyfter mina händer i bön.
6 Jag är mätt och tillfredsställd som efter en festmåltid. Därför prisar jag dig med stor glädje.
7 När jag ligger vaken om natten tänker jag på dig.
8 Du har alltid hjälpt mig, och under dina skyddande vingars skugga kan jag vara glad!
9 Jag klamrar mig fast vid dig, och din starka högra arm skyddar mig.
10 Alla de som tänker döda mig kommer att fara ner i jordens djup.
11 De kommer att dödas i striden och bli uppätna av vargar.
12 Men kungen kan vara glad över segern, och alla som tror på honom får också vara glada, medan lögnarna tystas ned.
55 När Saul såg David gå ut för att strida mot Goljat, hade han frågat sin general Abner: Vem är den här unge mannens far? Det vet jag faktiskt inte, sa Abner.
56 Ta reda på det åt mig! bad kungen.
57 Medan David fortfarande bar på Goljats avhuggna huvud fick Abner tag i honom och tog honom med sig till Saul.
58 Berätta för mig om din far, min vän, sa Saul.David svarade: Han heter Isai, och vi bor i Betlehem.
Saul avundas David
1-3 När kung Saul hade slutat sitt samtal med David, träffade David Jonatan, och de blev omedelbart mycket goda vänner. Kung Saul behöll nu David i Jerusalem och lät honom inte återvända hem. Jonatan ingick ett förbund med David
4 och bekräftade överenskommelsen genom att ge honom sin mantel och skjorta och även sitt svärd, sin båge och sitt bälte.
5 David blev Sauls specielle assistent och utförde alltid sina uppdrag framgångsrikt. Saul gjorde honom därför till befälhavare över sina trupper, ett förordnande som uppskattades av armén och allmänheten.
Den sjunde trumpeten
15 Och just då blåste den sjunde ängeln i sin trumpet och starka röster ropade ner från himlen: Vår Gud och Kristus har nu tagit makten över hela världen, och ska regera i evigheternas evigheter.
16 Och de tjugofyra äldste, som satt på sina troner hos Gud, kastade sig ner i tillbedjan och sa:
17 Vi tackar dig, Herre Gud Allsmäktig, som är och som var. Nu har du tagit din stora makt i besittning och börjat regera.
18 Folken var upproriska mot dig, men nu har din vrede kommit. Det är dags att döma de döda och belöna dina tjänare - profeterna och alla människor som fruktar ditt namn, både stora och små - och att förgöra dem som förstör jorden.
19 Sedan öppnades Guds tempel i himlen, och i templet kunde man se förbundsarken. Blixtarna flammade och åskan mullrade och dånade, och det blev en våldsam hagelstorm, och världen skakades av en kraftig jordbävning.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®