Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

På flykt men ändå räddad

^1-2 En psalm av David, när han flydde från sin son Absalom. Herre, överallt stöter jag på fiender. Det är många som försöker skada mig och

³ många som säger att Gud aldrig kommer att hjälpa mig.

⁴ Men du, Herre, är min sköld, min härlighet och mitt enda hopp. Bara du kan lyfta upp mitt huvud, som nu är nerböjt av skam.

⁵ Jag ropade till Herren, och han hörde mig från sitt tempel i Jerusalem.

⁶ Därför kan jag sova lugnt hela natten, för Herren vakar över mig.

⁷ Nu är jag inte längre rädd, trots att tusentals fiender har omringat mig.

⁸ Jag ropar till honom: Stå upp, Herre! Fräls mig, min Gud! Då kommer han att slå dem i ansiktet och slå ut deras tänder.

⁹ Ja, Herren lämnar oss aldrig i sticket. Han låter oss uppleva glädje och fred!

¹⁹ Samuel växte upp, Herren var med honom och folket lyssnade noga till hans råd.

²⁰ Hela Israel, från Dan till Beer-Seba, förstod att Samuel verkligen var en Herrens profet.

²¹ Sedan började Herren ge honom budskap i tabernaklet i Silo, och Samuel förde dessa budskap vidare till Israels folk.

Filisteerna tar Guds ark

4 Vid den tiden låg Israel i krig med filisteerna. Den israelitiska armén hade slagit läger nära Eben-Haeser, och filisteerna vid Afek.

² Filisteerna besegrade Israel och dödade 4.000 av dem på slagfältet.

²⁶ Om någon har förstått sanningen om Kristus men ändå syndar med vett och vilja, finns det inget offer kvar för denna synd.

²⁷ Då återstår bara Guds fruktansvärda straff, som kommer att utplåna alla hans fiender.

²⁸ Den människa som vägrade att lyda de lagar som Mose gav dödades utan barmhärtighet, om det fanns två eller tre vittnen till hennes synd.

²⁹ Tänk på hur mycket värre straffet kommer att bli för dem som har trampat Guds Son under sina fötter. De har behandlat hans renande blod som om det var orent och oheligt och har förolämpat och kränkt Guds Ande, som är förmedlare av Guds nåd.

³⁰ Vi känner honom som sa: Rättvisan tillhör mig, jag ska hämnas på dem. Han sa också: Herren själv ska ta hand om dessa människor.

³¹ Det är fruktansvärt att falla i den levande Gudens händer.