Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Herre, tig inte!
28 Jag ber dig om hjälp, Herre, för du är min trygghets klippa. Om du vägrar att svara mig, så kan jag lika gärna ge upp och dö.
2 Herre, jag lyfter mina händer mot himlen och ropar till dig om hjälp. Lyssna, Herre!
3 Straffa mig inte tillsammans med alla de ogudaktiga, som talar så vänligt till sina grannar, medan de i själva verket tänker att döda dem.
4 Ge dem det straff de förtjänar! Låt deras ondska komma över dem själva!
5 De bryr sig inte det minsta om Gud. Vad han har gjort och skapat tycks inte angå dem. Därför kommer Gud att slå dem till marken som man river gamla hus som aldrig mer ska byggas upp.
6 Prisa Herren, för han har lyssnat till mitt rop på hjälp!
7 Han har gett mig ny kraft, och han skyddar mig för varje fara. Jag litade på honom och han hjälpte mig. Glädjen bubblar nu i mitt hjärta, och jag brister ut i lovsånger till honom.
8 Herren skyddar sitt folk och ger seger åt sin smorde kung.
9 Försvara ditt folk, Herre! Försvara och välsigna dem som är dina! Led dem som en herde, och bär dem i dina armar för evigt!
12 Sedan kom detta budskap till mig från Herren:
13 Du människa, när folket i detta land syndar mot mig ska jag krossa dem och stoppa deras tillgång på livsmedel, så att hungersnöd gör slut på både människor och djur.
14 Om Noa, Daniel och Job var här idag, skulle de bara kunna rädda sig själva och ingen annan genom sin rättfärdighet. Jag skulle förgöra resten av Israel, säger Herren Gud.
15 Om jag lät rovdjur invadera landet och döda befolkningen, skulle det inte hjälpa
16 om dessa tre män var här. De skulle inte ens kunna rädda sina egna barn. Bara de själva skulle bli räddade, men hela landet skulle ödeläggas. Detta försäkrar jag, Herren Gud.
17 Eller om jag skulle låta krig komma över landet och uppmanade fiendens arméer att komma och förgöra allt,
18 då skulle bara dessa tre män, om de fanns i landet, bli räddade, säger Herren Gud.
19 Om jag skulle tömma ut min vrede genom epidemier, som dödade både människor och djur,
20 då skulle bara Noa, Daniel och Job - om de levde där i landet - bli räddade, på grund av sin rättfärdighet, säger Herren Gud, men ingen annan skulle kunna tillgodogöra sig deras rättfärdighet.
21 Herren säger: Fyra olika slag av dom kommer att drabba Jerusalem och utplåna allt levande: krig, hungersnöd, vilda djur och epidemier.
22 Några få kommer att överleva och förena sig med er som redan lever i landsflykt i Babylon. Då ska ni med egna ögon se hur syndiga de är och förstå att det var rätt av mig att förstöra Jerusalem.
23 När ni möter dem, kommer ni att hålla med om att det inte är utan orsak som allt detta har hänt Israel.
Jesus botar från blindhet
29 När Jesus och lärjungarna lämnade staden Jeriko följde en stor folkskara med dem.
30 Två blinda män satt då vid vägkanten, och när de hörde att Jesus kom gående började de ropa: Herre, Davids son, var snäll och hjälp oss!
31 Folket försökte få dem att hålla tyst, men då ropade de ännu högre.
32-33 När Jesus kom till det ställe där de satt, stannade han och frågade: Vad vill ni mig? Herre, sa de, vi skulle vilja se!
34 Då greps Jesus av medlidande med dem, och han rörde vid deras ögon. Genast kunde de se, och de följde honom.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®