Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Job svarar Herren
42 Då svarade Job Gud:
2 Jag vet att du kan göra precis vad du vill och att ingen kan hindra dig.
3 Du frågar vem det är som så dåraktigt har förnekat din omtanke. Det är jag. Jag talade om saker som jag inte visste någonting om och inte förstod, sådant som var alltför underbart för mig.
4 Du sa: 'Lyssna, så ska jag tala! Låt mig ställa en fråga till dig och se om du kan besvara den! '
5 Men nu säger jag: 'Förut har jag bara hört talas om dig, men nu har jag sett dig,
6 och jag avskyr mig själv och ångrar mig i stoft och aska.'
Herren välsignar Job mer än förut
10 När Job bad för sina vänner, gav Herren honom upprättelse och skänkte honom rikedom och lycka. Ja, Herren gav honom dubbelt så mycket som han hade haft tidigare.
11 Sedan kom alla hans bröder och systrar och forna vänner och firade med honom i hans hem. De tröstade honom efter alla sorger och bedrövelser som Herren hade låtit komma över honom, och var och en av dem gav honom ett stycke silver och en guldring.
12 Herren välsignade Jobs sista år av livet mer än hans första, så att han kom att få 14.000 får, 6.000 kameler, 1.000 par oxar och 1.000 åsninnor.
13-14 Gud gav honom också sju söner och tre döttrar. Den äldsta dottern kallade han Jemima, nästa fick heta Kesia och den yngsta gav han namnet Keren-Happuk.
15 Ingen flicka i hela landet kunde i skönhet mäta sig med Jobs döttrar. Job gav dem till och med arvsrätt tillsammans med sönerna.
16 Job levde 140 år efter detta och fick se både barnbarn och barnbarnsbarn.
17 Hans liv blev långt och innehållsrikt.
Ingen behöver leva i fruktan
1-2 Jag vill lova Herren, vad som än händer. Jag ska alltid tala om hans härlighet och nåd.
3 Jag vill prisa honom för vad han gjort. Alla modlösa kan fatta mod igen.
4 Låt oss prisa Herren tillsammans och göra hans namn känt.
5 Jag ropade till honom och han svarade mig, och han befriade mig från all min fruktan.
6 De som ser upp till Herren kommer att stråla av glädje, och de kommer aldrig att bli besvikna.
7 Det var precis vad som hände med mig. Jag orkade inte längre, och då ropade jag till Herren och han hörde mig. Han räddade mig ur alla svårigheter,
8 för Herrens ängel ställer sig skyddande bredvid den som tar Gud på allvar.
19 Herren är nära dem som är förtvivlade och han räddar dem som förlorat allt hopp.
20 En god man får också uppleva lidande och smärta, han kommer inte undan det. Men Herren hjälper honom
21 och skyddar honom och hans ben ska inte krossas.
22 Ondskan ska själv döda dem som är onda. Stränga straff är utmätta för dem som hatar det goda.
23 Dessutom behövdes många präster enligt den gamla ordningen så att de yngre kunde ta vid när de äldre dog.
24 Men Jesus lever i evighet och fortsätter att vara präst, och därför behöver vi ingen annan.
25 Eftersom han är evig finns han alltid hos Gud för att be för oss och kan fullständigt och för alltid frälsa alla som kommer till Gud genom honom.
26 Därför är han just en sådan överstepräst som vi behöver, för han är helig och utan skuld, fri från synd och skild från syndare, och han har fått hedersplatsen i himlen.
27 Han behöver inte som andra präster det dagliga blodet från djuroffer för att först sona sina egna synder och sedan folkets. Hans offer på korset gäller en gång för alla.
28 Enligt Moses lag var till och med översteprästerna svaga och syndiga människor som inte kunde låta bli att handla orätt. Men nu har Gud genom en ed tillsatt sin Son, och han är fullkomlig i evighet.
Jesus botar från blindhet
46 Så kom Jesus och lärjungarna till staden Jeriko.När de senare var på väg därifrån, följde en stor folkskara efter dem. Då satt en blind tiggare som hette Bartimaios, son till Timaios, vid vägkanten där Jesus gick förbi.
47 När Bartimaios fick höra att det var Jesus från Nasaret började han ropa: Jesus, Davids son, förbarma dig över mig!
48 Håll mun! skrek folk åt honom. Men han ropade bara högre, gång på gång. Davids son, förbarma dig över mig!
49 När Jesus hörde honom stannade han på vägen och sa: Be honom komma hit! De ropade då på den blinde mannen: Vilken tur du har, sa de. Res på dig och kom. Jesus ropar på dig.
50 Bartimaios slängde av sig sin mantel, hoppade upp och skyndade sig fram till Jesus.
51 Vad vill du att jag ska göra? frågade Jesus.Mästare, sa den blinde Bartimaios, jag vill se!
52 Då sa Jesus till honom: Gå! Din tro har botat dig. Och med detsamma kunde den blinde mannen se, och han följde efter Jesus på vägen.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®