Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Varning för stolthet och skrytsamhet
1-2 Vi tackar dig, Herre! Vi tackar dig! Dina stora under är bevis på att du bryr dig om oss.
3 Ja, säger Herren, när den tid, som jag bestämt, är inne, ska jag straffa de onda!
4 Fastän jorden skakar och alla dess innevånare darrar av rädsla så är dess grund stadig, för jag själv har satt den på plats!
5 Jag varnade de stolta för att vara så storordiga,
6 och jag sa till de ogudaktiga att sluta med sitt skryt.
7-8 För framgång och makt kommer inte genom någon människa, utan enbart från Gud. Han befordrar den ene och avsätter den andre.
9 I sin hand håller Herren en bägare med starkt, bedövande vin. Det är hans vredesdom, som alla som föraktat honom måste dricka. De måste tömma bägaren till sista droppen.
10 Men jag ska prisa Jakobs Gud i evighet.
11 Jag ska göra slut på de ogudaktigas ondska, säger Herren, och i stället ska jag ge makt och anseende till de gudfruktiga.
12 Hans andedräkt kan antända kol, och lågor väller fram ur hans mun.
13 Den väldiga styrkan i hans nacke skapar förskräckelse var han än drar fram.
14 Hans hull är fast och utan fett.
15 Hans bröst är hårt som sten, ja, som en kvarnsten.
16 När han sträcker på sig, blir även de starkaste rädda och stela av fasa.
17 Varken svärd, spjut, pil eller pansar kan hindra honom.
18 Järn är som ett strå för honom, och koppar som murket trä.
19 Inga pilar biter på honom. Slungstenar kittlar honom som grässtrån.
20 Klubbor gör ingen nytta, och han skrattar åt lansar som riktas mot honom.
21 Hans buk är täckt med fjäll, skarpa som krukskärvor, och han lämnar efter sig ett spår som av tröskjärn.
22 Han får vattnet att koka och djupen att sjuda bara genom att röra på sig.
23 Han lämnar ett gnistrande skum efter sig, som om vattenytan var täckt av frost!
24 Hans like finns inte på hela jorden.
25 Ingen finns som är stoltare, han är kung över allt han ser.
Jesus tvättar lärjungarnas fötter
13 Det var kvällen före påskhögtiden, och Jesus visste att den kommande natten skulle bli hans sista på jorden innan han återvände till Fadern.
2 Redan under kvällsmåltiden hade djävulen intalat Judas Iskariot, Simons son, att det var rätt kväll att fullfölja planerna att förråda Jesus.
3 Jesus visste att Fadern hade gett honom allt och att han hade kommit från Gud och skulle återvända till Gud.
4 Han reste sig nu från bordet, tog av sig manteln och virade en handduk om sig.
5 Sedan hällde han vatten i ett handfat och började tvätta lärjungarnas fötter och torka dem med handduken.
6 När han kom till Petrus sa denne till honom: Herre, inte ska du tvätta våra fötter.
7 Jesus svarade: Du förstår ännu inte vad jag gör, men en dag ska du förstå det.
8 Nej, protesterade Petrus, aldrig någonsin ska du tvätta mina fötter!Men om jag inte gör det så kan du inte vara min lärjunge, svarade Jesus.
9 Då ropade Petrus: Tvätta då inte bara mina fötter, utan också händerna och huvudet.
10 Jesus svarade: Den som har badat behöver bara få sina fötter tvättade för att vara fullständigt ren. Nu är ni rena, men det gäller inte er alla.
11 Jesus visste nämligen vem som skulle förråda honom. Det var det han menade när han sa att de inte alla var rena.
12 När han hade tvättat deras fötter tog han på sig manteln igen och satte sig ner och frågade: Förstår ni vad jag har gjort?
13 Ni kallar mig 'Mästare' och 'Herre
14 Och eftersom jag, Herren och Läraren, har tvättat era fötter, så är ni skyldiga att tvätta varandras fötter.
15 Jag har gett er ett exempel som ni ska följa: Gör som jag har gjort med er.
16 Det är sant att tjänaren inte är större än sin mästare. Inte heller är budbäraren viktigare än den som sände honom.
17 Det ska bli till stor glädje för er om ni förstår detta och praktiserar det.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®