Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Varning för stolthet och skrytsamhet
1-2 Vi tackar dig, Herre! Vi tackar dig! Dina stora under är bevis på att du bryr dig om oss.
3 Ja, säger Herren, när den tid, som jag bestämt, är inne, ska jag straffa de onda!
4 Fastän jorden skakar och alla dess innevånare darrar av rädsla så är dess grund stadig, för jag själv har satt den på plats!
5 Jag varnade de stolta för att vara så storordiga,
6 och jag sa till de ogudaktiga att sluta med sitt skryt.
7-8 För framgång och makt kommer inte genom någon människa, utan enbart från Gud. Han befordrar den ene och avsätter den andre.
9 I sin hand håller Herren en bägare med starkt, bedövande vin. Det är hans vredesdom, som alla som föraktat honom måste dricka. De måste tömma bägaren till sista droppen.
10 Men jag ska prisa Jakobs Gud i evighet.
11 Jag ska göra slut på de ogudaktigas ondska, säger Herren, och i stället ska jag ge makt och anseende till de gudfruktiga.
40 Då talade Herren igen till Job från virvelvinden:
2 Res dig och gör dig beredd att lyssna till mig. Låt mig fråga dig, och svara mig sedan.
3 Tänker du ifrågasätta att jag är rättvis och fördöma mig för att själv få rätt?
4 Är du lika stark som Gud? Kan du ropa lika högt som han?
5 Då ska du ta på dig din kungamantel och klä dig i majestät och ära.
6 Ge fritt lopp åt din vrede! Låt den fara ut mot var och en som är stolt och högmodig!
7 Förödmjuka de högfärdiga med ett ögonkast och slå ner de ogudaktiga, där de står.
8 Slå dem till marken och låt deras ansikten stelna i döden.
9 Om du kan göra detta, då ska jag hålla med dig om att din egen styrka kan rädda dig.
10 Titta på flodhästen! Jag skapade honom, precis som jag skapade dig. Han äter gräs som en oxe.
11 Se på hans väldiga lår och hans bukmuskler.
12 Hans svans vajar som en ceder. Senorna i hans lår är tätt sammanflätade.
13 Hans benpipor är som rör av koppar och hans ben som stänger av järn.
14 Han tillhör det förnämsta bland Guds skapade varelser, men vem utom Gud kan tämja honom!
15 Bergen ger honom den bästa födan, och där betar också de andra vilda djuren.
16 Han lägger sig under lotusträden, i skydd av vassen,
17 bland pilarna bredvid floden.
18 Han låter sig inte störas av de vilda vågorna ens när Jordan vräker sig fram mot honom.
19 Ingen kan fånga honom när han ligger på lur, eller sätta en ring i hans nos och leda honom bort.
20 Kan du fånga krokodilen med krok och lina eller slå en snara runt hans tunga?
21 Kan du binda honom med rep och nosring eller genomborra hans käftar med en pik?
22 Kommer han att be dig sluta eller försöka få dig att avstå från dina avsikter?
23 Kommer han att gå med på att du gör honom till din slav för alltid?
24 Kan du tämja honom till ett sällskapsdjur, som en fågel, eller ge honom till dina barn som leksak?
25 Brukar uppköpare ge bud på honom och sälja honom vidare?
26 Kan du genomborra hans hud med en pil eller hans huvud med en harpun?
27 Om du rör honom, kommer du att länge minnas den strid som uppstår, och aldrig mer göra om försöket.
28 Nej, det är meningslöst att försöka fånga honom. Till och med blotta tanken är skrämmande.
6 Nu lämnar vi undervisningen om de första grunderna i Kristus och går vidare så att ni kan bli mogna och vuxna som kristna. Vi talar inte mer om det grundläggande villkoret att man blir frälst av att tro på Gud och inte genom att bara göra gott.
2 Ni behöver inte ytterligare undervisning om dop och handpåläggning, de dödas uppståndelse och den eviga domen.
3 Nej, låt oss nu, om Gud tillåter det, gå vidare.
4 Om ni en gång har tagit emot de goda nyheterna och själva har smakat himlens välsignelser och fått del av den helige Ande,
5 och om ni vet hur gott Guds ord är och har anat den kommande världens mäktiga kraft,
6 och sedan ändå har vänt er bort från Gud, går det inte att föra er tillbaka till Herren. Ni kan inte omvända er igen! Genom ert handlande har ni med egna händer spikat fast Guds Son på korset en andra gång och hånat honom inför omvärlden.
7 En god åkerjord, som suger åt sig av det regn som faller och ger bonden en god skörd, har fått del av Guds välsignelse.
8 Men om den bär tistlar och törnen är den ju värdelös. Man dömer ut den och låter elden gå fram över den.
9 Kära vänner, även om jag talar på det här sättet, tror jag inte att det jag säger gäller er. Jag är övertygad om att ni bär god frukt och är på rätt väg.
10 För Gud är inte orättvis. Hur skulle han kunna glömma den insats som ni har gjort med iver och i kärlek till honom fortfarande gör genom att hjälpa andra kristna?
11 Vi har bara en önskan: fortsätt med samma iver och se fram mot den belöning som väntar vid målet.
12 Nu vet ni vad som ligger framför er. Ge inte efter för slöhet och likgiltighet, utan ha dem som förebild, som genom sin tro och sitt tålamod får del av allt som Gud har lovat dem.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®