Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Psalm 55
Bön på grund av falska vänner
1 För sångmästaren, med stränginstrument, en sång av David.
2 Lyssna, Gud, till min bön,
dölj dig inte när jag ber om nåd.
3 Hör på mig och svara mig!
I mitt bekymmer är jag utan ro
och måste klaga,
4 när fienden ropar,
när den ogudaktige skriar.
Ty de vältrar ondska över mig,
i sin vrede förföljer de mig.
5 Mitt hjärta ängslas i mitt bröst,
dödens fasor faller över mig.
6 Fruktan och bävan drabbar mig,
förfäran lamslår mig.
7 Jag tänkte: Om jag ändå hade vingar som duvan!
Då skulle jag flyga bort och söka mig ett bo.
8 Långt bort skulle jag fly,
jag skulle bosätta mig i öknen. Sela.
9 Jag skulle skynda mig att söka skydd
undan stormvind och oväder.
10 Förvirra dem, Herre,
gör deras tungor oense,
ty våld och strid ser jag i staden.
11 Dag och natt går de omkring den,
uppe på dess murar.
Ondska och olycka råder därinne.
12 Den är full av fördärv,
förtryck och svek viker ej från dess torg.
13 Det är inte en fiende som hånar mig,
det kunde jag stå ut med.
Det är inte min ovän som förhäver sig mot mig,
för honom kunde jag gömma mig.
14 Men det är du, min jämlike,
min vän och förtrogne -
15 vi som levde i ljuvlig förtrolighet,
vi som gick till Guds hus i högtidsskaran.
Sofars första tal
11 Då tog Sofar från Naama till orda och sade:
2 Skall ett sådant ordflöde stå oemotsagt
och en sådan mångordig man få rätt?
3 Skall ditt tomma prat få män att tiga,
skall du håna utan att någon får dig att skämmas?
4 Du säger: "Min undervisning är ren,
och utan fläck är jag inför dina ögon".
5 Om ändå Gud ville tala
och öppna sin mun mot dig,
6 uppenbara för dig visdomens hemligheter,
ty han äger förstånd i dubbelt mått.
Då skulle du inse att Gud kan låta din missgärning vara glömd.
7 Kan du utforska Guds djuphet?
Kan du utröna den Allsmäktiges fullkomlighet?
8 Hög som himlen är den - vad kan du göra?
Djupare än dödsriket är den - vad kan du förstå?
9 Dess längd sträcker sig längre än jorden,
och bredden överträffar havet.
10 Om han far fram och fängslar någon,
och kallar till doms - vem kan hindra honom?
11 Ty han känner lögnens män
och ser ondskan,
skulle han inte bry sig om det?
12 Om en dåre kan få förstånd
då kan en vildåsna födas till människa.
13 Om du rätt bereder ditt hjärta
och sträcker ut dina händer till honom,
14 om du skaffar undan dina händers fördärv
och ej låter orättfärdighet bo i dina tält,
15 då skall du lyfta upp ditt ansikte utan skam,
du står trygg och har inget att frukta.
16 Ty du skall glömma ditt elände,
minnas det likt bortrunnet vatten.
17 Ditt liv skall stråla klarare än middagsljuset,
och mörkret skall vara som morgonljuset.
18 Du skall vara trygg, ty det finns hopp.
Du skall se dig omkring och trygg gå till vila.
19 Du skall lägga dig utan att någon förskräcker dig,
och många skall söka vinna din gunst.
20 Men de ogudaktigas ögon skall tyna bort,
för dem skall ingen tillflykt finnas,
deras hopp skall vara att få ge upp andan.
10 De gifta ger jag en befallning som inte är min utan Herrens:[a] En hustru får inte skilja sig från sin man - 11 skiljer hon sig skall hon förbli ogift eller försona sig med sin man - och en man får inte överge sin hustru.
Gift med en hedning
12 Till de andra säger jag, inte Herren: om en broder har en hustru som inte är troende och hon är villig att leva med honom, får han inte överge henne. 13 Och om en hustru har en man som inte är troende och han är villig att leva med henne, får hon inte överge honom. 14 Ty mannen som inte tror är helgad genom sin hustru, och hustrun som inte tror är helgad genom sin troende man. Annars vore era barn orena, men nu är de heliga. 15 Men om den otroende vill skiljas, så låt honom göra det. I sådana fall är brodern eller systern inte bunden som en slav. Gud har kallat er att leva fredligt tillsammans. 16 Vet du då, hustru, om du kommer att frälsa din man, och vet du, man, om du kommer att frälsa din hustru?
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln