Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Herren beskyddar sitt folk
125 De som litar på Herren står fasta som berget Sion och kan aldrig rubbas.
2 Liksom bergen omger och skyddar Jerusalem, så omsluter och beskyddar Herren sitt folk.
3 Ogudaktiga härskare ska inte längre regera över vårt land, det land som Gud gav till våra förfäder. Då kunde det gå så illa att de lockade de rättfärdiga till att göra det som är orätt.
4 Herre, gör gott mot dem som är goda, mot alla som är uppriktiga och ärliga.
5 Men de som viker av från den rätta vägen ska du förgöra tillsammans med alla andra förbrytare. Låt Israel få leva i stillhet och fred!
Visheten ger goda råd
1-3 Hör, visheten ropar! Hon står vid stadsportarna, vid vägskälen och i dörrarna till varje hus. Lyssna till vad hon säger:
4-5 Hör på mig, alla ni män, ropar hon. Så dumma och naiva ni är! Låt mig få ge er förstånd och låt mig få lära er sunt förnuft!
6-7 Lyssna på mig! Jag har nämligen något viktigt att säga er. Det jag säger är rätt och sant, för jag hatar lögner och svek.
8 Allt jag säger är sant, och jag vilseleder er inte.
9 Mina ord är klara och tydliga för alla som vill förstå.
10 Mina råd är värdefullare än silver och guld!
11 Jag, visheten, är mera värd än dyrbara pärlor. Ingenting kan jämföras med mig.
12 Vishet och gott omdöme går hand i hand.
13 Den som fruktar och ärar Herren hatar det onda. Jag avskyr stolthet, högmod, korruption och ondska av alla slag.
14-15 Jag, visheten, ger goda råd och lär er sunt förnuft. På grund av min hjälp sitter kungarna vid makten. Jag visar domarna vem som har rätt och vem som har fel.
16 Allt vad makthavare heter kan inte regera med förstånd utan min hjälp.
17 Jag älskar alla som älskar mig. De som söker mig ska verkligen finna mig.
18 Jag har outtömliga rikedomar att erbjuda, anseende och rikedom, framgång och lycka.
19 Vad ni får av mig är bättre än finaste guld och renaste silver!
20 Jag vandrar på rättvisans och rättfärdighetens vägar.
21 De som älskar mig och följer mig är verkligen rika. Jag gör deras förmögenhet ännu större.
22 Herren skapade mig för länge sedan, innan han skapade något annat.
23 Sedan tidernas början finns jag. Jag existerade innan jorden fanns.
24 Jag föddes innan haven blev till, när det ännu inte fanns några vattenkällor, och
25 innan bergen och kullarna blev till.
26 Ja, jag var där innan Gud skapade jorden med dess åkrar.
27-29 Jag var med när han bredde ut himlarna och lät källorna i havens djup flöda fram, när han stakade ut horisonten och molnen uppstod. Jag var med när han satte gränserna för haven och gav dem befallning att inte överskrida dem. Jag var med när han lade jordens grund. Ja, jag fanns alltid vid hans sida,
30 som ett litet barn. Jag var hans ständiga glädje, och jag lekte och skrattade i hans närvaro.
31 Vad lycklig jag var över det han hade skapat - hela vida världen och hela människosläktet!
Jesus befriar en flicka från en ond ande
21 Jesus lämnade sedan denna del av landet och vandrade de åtta milen till Tyros och Sidon.
22 En kananeisk kvinna, som bodde där, kom till honom och bad: Herre, kung Davids son, visa barmhärtighet mot mig. Min dotter har en ond ande i sig och den plågar henne ständigt.
23 Men Jesus gav henne inget svar, inte så mycket som ett ord. Då uppmanade lärjungarna honom att skicka iväg henne. Säg till henne att gå härifrån för hon irriterar oss med sitt tjat, sa de.
24 Då sa han till kvinnan: Min uppgift är bara att hjälpa judarna.
25 Men hon kom närmare och föll på knä och bad honom: Herre, hjälp mig!
26 Det är inte rätt att ta brödet från barnen och ge det åt hundarna, sa Jesus.
27 Ja, jag vet det, svarade hon, men till och med valparna under bordet har rätt att äta smulorna som faller där.
28 Kvinna, sa Jesus till henne, din tro är stor, och du ska få det du bett om. Och hennes dotter blev omedelbart botad.
Man förvånas över alla underverk
29 Jesus återvände nu till Galileiska sjön och gick upp på ett berg i närheten av sjön och satte sig där.
30 Och en stor folkmassa kom till honom. Bland dem fanns lama, blinda, döva, stumma och många med andra sjukdomar. Man lade dem framför Jesus, och han botade dem alla.
31 Människorna kunde knappast fatta det. De som tidigare inte hade kunnat säga ett ord pratade nu ivrigt. De som varit lama hoppade och sprang, och de som hade varit blinda såg sig omkring! Och de lovprisade Gud.
Copyright © 1974, 1977, 1987, 1995, 2003, 2004 by Biblica, Inc.®