Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
8 Hör min väns röst!
Se, där kommer han!
Han springer över bergen,
han hoppar fram på höjderna.
9 Min älskade är lik en gasell
eller en ung hjort.
Se, nu står han där
bakom vår vägg,
han blickar in genom fönstret,
han ser genom gallret.
Bruden anför brudgummens ord
10 Min vän börjar tala, han säger till mig:
Stå upp, min älskade,
du min sköna, och kom.
11 Ty se, vintern är förliden,
regntiden är över, den är förbi.
12 Blommorna visar sig på marken,
sångens tid har kommit,
och turturduvans röst hörs åter i vårt land.
13 Fikonträdets gröna frukter skiftar färg,
vinstockarna står redan i blom,
de sprider sin doft.
Stå upp, min vän, min sköna, och kom!
Psalm 45
Messiaskonungen och hans brud
1 För sångmästaren, till "Liljornas" melodi. En läropsalm, en sång om kärlek, av Koras söner.
2 Mitt hjärta flödar över av vackra ord,
jag säger: Min sång gäller en konung.
Min tunga är en snabb skrivares penna.
6 Skarpa är dina pilar,
folk skall falla för dig,
konungens fiender skall träffas i hjärtat.
7 Gud, din tron står i evigheters evighet,
ditt rikes spira är rättens spira.
8 Du älskar rättfärdighet och hatar orättfärdighet.
Därför, Gud, har din Gud smort dig[a] med glädjens olja
mer än dina medbröder.
9 Av myrra, aloe och kassia doftar alla dina kläder,
från elfenbenspalats gläder dig strängaspel.
17 Allt det goda vi får och varje fullkomlig gåva är från ovan och kommer ner från ljusens Fader, hos vilken ingen förändring sker och ingen växling mellan ljus och mörker. 18 I kraft av sin vilja födde han oss på nytt genom sanningens ord, för att vi skulle vara en förstlingsfrukt bland dem som han har skapat. 19 Detta vet ni, mina älskade bröder.
Ordets hörare och görare
En människa skall vara snar att höra och sen att tala och sen till vrede. 20 Ty en mans vrede åstadkommer inte det som är rätt inför Gud. 21 Lägg därför bort all orenhet och all ondska och ta ödmjukt emot ordet, som är inplanterat i er och som har makt att frälsa era själar.
22 Var ordets görare, inte bara dess hörare, annars bedrar ni er själva. 23 Om någon är ordets hörare och inte dess görare, liknar han en man som betraktar sitt ansikte i en spegel, 24 och när han har sett sig själv i den, går han sin väg och glömmer genast hur han såg ut. 25 Den som däremot blickar in i frihetens fullkomliga lag[a] och blir kvar i den och inte är en glömsk hörare utan en verklig görare, han blir salig i sin gärning.
26 Om någon menar sig tjäna Gud men inte tyglar sin tunga utan bedrar sitt hjärta, så är hans gudstjänst ingenting värd. 27 Men att ta sig an föräldralösa barn och änkor i deras nöd och hålla sig obesmittad av världen, det är en gudstjänst som är ren och fläckfri inför Gud och Fadern.
Guds bud eller människors stadgar
7 Fariseerna och några skriftlärda som hade kommit från Jerusalem samlades kring honom. 2 De hade sett att några av hans lärjungar åt med orena händer, det vill säga utan att tvätta händerna. - 3 Fariseerna liksom alla andra judar äter inte utan att ha tvättat händerna med en handfull[a] vatten. De håller fast vid de äldstes stadgar. 4 Och när de kommer från torget[b] äter de inte utan att först ha tvättat sig. Mycket annat har de också lärt sig att iaktta, som att skölja bägare, kannor och kopparkärl. - 5 Fariseerna och de skriftlärda frågade honom: "Varför följer inte dina lärjungar de äldstes stadgar[c] utan äter med orena händer?" 6 Han svarade dem: "Rätt profeterade Jesaja om er, ni hycklare. Hos honom står det skrivet: Detta folk ärar mig med sina läppar, men deras hjärtan är långt ifrån mig. [d] 7 Förgäves dyrkar de mig, eftersom de läror de förkunnar är människobud. 8 Ni upphäver Guds bud och håller er till människors stadgar."
14 Jesus kallade till sig folket på nytt och sade: "Hör på mig allesammans och förstå: 15 Ingenting som utifrån går in i människan kan göra henne oren, men det som går ut ur människan, det orenar henne."[a]
21 Ty inifrån, från människans hjärta, utgår onda tankar, otukt, stöld, mord, 22 äktenskapsbrott, girighet, ondska, svek, lösaktighet, avund, hädelse, högmod och dårskap. 23 Allt detta onda kommer inifrån och gör människan oren."
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln