Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

David dör

¹⁰ David gick till vila hos sina fäder och blev begravd i Davids stad. ¹¹ Den tid David regerade över Israel var fyrtio år.^[a] I Hebron regerade han i sju år, och i Jerusalem regerade han i trettiotre år. ¹² Och Salomo satt på sin fader Davids tron, och hans kungamakt blev starkt befäst.

³ Salomo älskade Herren och följde sin fader Davids stadgar, utom det att han offrade på höjderna och tände rökelse där.

⁴ Kungen begav sig till Gibeon för att offra, detta var ju den förnämsta offerhöjden, och Salomo offrade ettusen brännoffer på altaret där. ⁵ I Gibeon visade sig Herren för Salomo i en dröm om natten. Gud sade: "Bed mig om det du vill att jag skall ge dig." ⁶ Salomo svarade: "Du har visat stor nåd mot din tjänare, min fader David, därför att han vandrade inför dig i sanning och rättfärdighet och med ärligt hjärta mot dig. Du bevarade åt honom denna stora nåd och gav honom en son som sitter på hans tron, så som det är i dag. ⁷ Du, Herre, min Gud, har nu gjort din tjänare till kung efter min fader David. Men jag är bara en ung man, jag vet varken ut eller in. ⁸ Din tjänare är här bland ditt folk som du har utvalt, ett folk så stort och talrikt att det inte kan räknas på grund av sin mängd. ⁹ Ge din tjänare ett lydigt hjärta, så att han kan vara domare för ditt folk och skilja mellan gott och ont. För vem kan annars vara domare för detta ditt stora folk?"

¹⁰ Det behagade Herren att Salomo bad om sådant. ¹¹ Gud sade till honom: "Eftersom du har bett om detta och inte bett om ett långt liv, inte heller om rikedom eller om dina fienders liv, utan om att kunna förstå vad som är rätt, ¹² se, därför vill jag göra som du önskar och ge dig ett så vist och förståndigt hjärta att någon lik dig inte har funnits före dig och inte heller skall komma efter dig. ¹³ Dessutom ger jag dig också vad du inte har bett om, nämligen både rikedom och ära, så att i alla dina dagar ingen kung skall vara din like. ¹⁴ Om du går på mina vägar och håller fast vid mina stadgar och bud, så som din fader David gjorde, då skall jag ge dig ett långt liv."

Psalm 111^[a]

Herrens storhet och nåd

¹⁵ Se alltså noga till hur ni lever, att ni inte lever som ovisa människor utan som visa. ¹⁶ Ta väl vara på varje tillfälle, ty dagarna är onda. ¹⁷ Var därför inte oförståndiga utan förstå vad som är Herrens vilja. ¹⁸ Berusa er inte med vin, sådant leder till ett liv i laster. Låt er i stället uppfyllas av Anden, ¹⁹ så att ni talar till varandra med psalmer, hymner och andliga sånger, och sjunger och spelar för Herren i era hjärtan. ²⁰ Tacka alltid vår Gud och Fader för allt i vår Herre Jesu Kristi namn.

⁵¹ Jag är det bröd som ger liv, det bröd som har kommit ner från himlen. Den som äter av det brödet skall leva i evighet. Och brödet jag ger är mitt kött, för att världen skall leva."

⁵² Judarna började då tvista med varandra och säga: "Hur kan han ge oss sitt kött att äta?" ⁵³ Jesus svarade: "Amen, amen säger jag er: Om ni inte äter Människosonens kött och dricker hans blod, har ni inte liv i er. ⁵⁴ Den som äter mitt kött och dricker mitt blod har evigt liv, och jag skall låta honom uppstå på den yttersta dagen. ⁵⁵ Ty mitt kött är verklig mat och mitt blod är verklig dryck. ⁵⁶ Den som äter mitt kött och dricker mitt blod förblir i mig och jag i honom. ⁵⁷ Liksom den levande Fadern har sänt mig, och jag lever därför att Fadern lever, så skall också den som äter mig leva därför att jag lever. ⁵⁸ Detta är det bröd som har kommit ner från himlen. Det är inte som det bröd fäderna åt och sedan dog. Den som äter detta bröd skall leva i evighet."