Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

²⁶ När Bat-Seba hörde att hennes man hade dött, sörjde hon honom.

²⁷ Men när sorgetiden var över, skickade David efter henne och förde henne till palatset, och hon blev en av hans hustrur och hon födde honom en son, men Herren var mycket missnöjd med David och det han hade gjort.

Natan anklagar David

^1-2 Herren sände profeten Natan till David, och Natan berättade:Två män bodde i samma stad. En var mycket rik och ägde många fårhjordar och mycket getter.

³ Den andre var mycket fattig och ägde inget annat än ett litet lamm, som han hade lyckats köpa. Lammet växte upp bland barnen i familjen. Han matade det från sin egen tallrik, lät det dricka ur sin egen mugg och bar det i sina armar som om det varit hans egen lilla dotter.

⁴ Nu kom det en gäst till den rike mannens hem, men i stället för att slakta ett lamm från sina egna hjordar till middag åt gästen, tog han den fattige mannens lamm och lagade till det.

⁵ David blev rasande och skrek: Jag svär vid den levande Guden, att en man som gör något sådant borde dödas.

⁶ Han borde få betala tillbaka fyra lamm till den fattige mannen i stället för det han stal och för sin brist på barmhärtighet.

⁷ Då sa Natan till David: Du är den rike mannen! Herren, Israels Gud, säger: 'Jag gjorde dig till kung över Israel och räddade dig från Sauls makt .

⁸ Jag gav dig hans palats och hans hustrur, och jag gav dig hela Israel och Juda. Om det inte hade varit tillräckligt, så skulle jag ha gett dig ännu mycket mer.

⁹ Varför har du då föraktat Guds lagar och gjort något så ont? Du har mördat Uria och tagit hans hustru! Du lät ammoniterna döda honom!

¹⁰ Från och med nu ska ett hotande svärd alltid hänga över din familj. Genom att ta Urias hustru har du visat brist på respekt för mig.

¹¹ För den här sakens skull ska jag se till att din egen familj blir din olycka. Ja, jag ska överlämna dina hustrur åt en annan man, en som står dig nära, och han kommer att ligga med dem mitt på ljusa dagen.

¹² Du gjorde det i hemlighet, men jag ska göra det öppet mot dig, och inför hela Israel.'

¹³ Jag har syndat mot Herren, bekände då David för Natan.Natan svarade: Ja, men Herren har förlåtit dig, och du behöver inte dö för denna synd.

Herre, förlåt mig

En psalm skriven efter det att profeten Natan hade kommit till David och berättat om Guds dom över honom, för hans äktenskapsbrott med Bat-Seba och mordet på hennes man Uria.^1-3 Gud, du som är kärleksfull och god, var barmhärtig mot mig! Visa medlidande med mig

⁴ och rena mig från min synd. Befria mig från all min skuld!

⁵ Jag erkänner mitt felsteg, och tanken på det förföljer mig dag och natt.

⁶ Det är mot dig, och endast dig, jag har syndat och begått denna fruktansvärda handling. Du såg alltsammans, och du dömer mig rättfärdigt.

⁷ Jag är född syndare. Ja, jag är en syndare alltifrån det ögonblick jag blev till i min moders kropp.

⁸ Du kräver uppriktighet och ärlighet i hjärtat, ge mig vishet!

⁹ Stänk det renande blodet på mig, så att jag blir ren igen. Tvätta bort min synd, så att jag blir vitare än snö!

¹⁰ Du har straffat mig, men låt mig nu få känna glädje igen.

¹¹ Se inte längre på mina synder, och befria mig från all ondska.

¹² Skapa i mig ett nytt, rent hjärta, Gud, fyllt med rena tankar och stor frimodighet!

Enhet - men många olika uppgifter

4 Jag ber er, jag som nu sitter i fängelse för att jag tjänar Herren, att leva och handla på ett sätt som Gud förväntar sig av dem han gjort till sina barn.

² Var ödmjuka och milda. Ha tålamod med varandra, och ha överseende med varandras brister.

³ Låt er ledas av den helige Ande och gör allt för att bevara den enhet mellan er som Anden ger.

⁴ Vi är alla delar av en enda kropp. Vi har samme Ande, och vi har alla blivit kallade till samma hoppfulla framtid.

⁵ För oss finns det bara en Herre, en tro, ett dop.

⁶ Vi har alla samme Gud och Far, som står över oss alla och är i oss alla och lever genom varje del i oss.

⁷ Men Kristus har också gett var och en av oss en särskild utrustning, just det som han i sin nåd vill ge oss ur sitt rika förråd av gåvor.

⁸ Psalmisten berättar om detta och säger att när Kristus återvände i triumf till himlen efter sin uppståndelse och seger över Satan, gav han människorna rika gåvor.

⁹ Lägg märke till att det står att han återvände till himlen. Det betyder att han först hade kommit ner från himlens höjder, långt ner till jordens lägsta delar.

¹⁰ Han som kom ner är densamme som for tillbaka upp över alla himlar för att fylla hela världen med sin närvaro.

¹¹ Några har han gett i uppdrag att grunda församlingar, andra till att tala på Guds uttryckliga befallning och andra till att vinna människor för Kristus. Andra åter har fått gåvan att vårda sig om Guds folk, som en herde gör med sina får, genom att leda och undervisa dem om Guds väg.

¹² Hur kommer det sig att han ger var och en av oss uppgifter som vi är särskilt lämpliga att sköta? Jo, det är för att Guds folk ska vara väl rustade för att tjäna honom bättre. Vi ska bygga upp församlingen, Kristi kropp, till en stark och mogen gemenskap.

¹³ Vårt mål är att vi slutligen alla ska komma fram till enheten i tron på vår Frälsare, Guds Son, och bli fullvuxna i Herren, ja, helt fyllda med Kristus.

¹⁴ Då kommer vi inte längre att vara som barn, som ständigt och jämt ändrar sig, därför att någon berättar något nytt för dem eller ljuger så skickligt för dem att de får lögnen att låta som sanning.

^15-16 I stället kommer vi att alltid följa sanningen - tala sant, handla sant, leva sant ? och så på alla sätt bli alltmer lika Kristus, som är huvudet för sin kropp, församlingen. Genom honom fogas hela kroppen samman och den får sin styrka genom att varje kroppsdel stöder och hjälper andra delar, så att hela kroppen växer och utvecklas och är fylld av kärlek.

²⁴ och när folket såg att varken Jesus eller lärjungarna var där, steg de i båtarna och for över sjön till Kafarnaum för att leta efter honom.

²⁵ När de fann honom där frågade de: Herre, hur kom du hit?

²⁶ Jesus svarade: Jag vet varför ni kommer till mig. Det är därför att jag gav er mat så att ni blev mätta, inte därför att ni förstod det under jag gjorde.

²⁷ Men tänk inte bara på det som ni behöver för det dagliga livet. Nej, använd era krafter till att söka det eviga livet som jag, Människosonen, kan ge er. För Gud, Fadern, har sänt mig just för detta syfte.

²⁸ De svarade: Hur ska vi leva för att göra Guds vilja?

²⁹ Jesus sa: Guds vilja är att ni tror på den som han har sänt.

^30-31 De svarade: Du måste visa oss fler under om du vill att vi ska tro att du är Messias. Ge oss bröd varje dag, precis som våra förfäder fick när de vandrade genom öknen. Eller som Skriften säger: 'Mose gav dem bröd från himlen.'

³² Jesus svarade: Det var inte Mose som gav dem brödet. Min Far gjorde det, och nu erbjuder han er det sanna brödet från himlen.

³³ Det brödet är den som är sänd av Gud från himlen, och han ger liv åt världen.

³⁴ Herre, sa de, ge oss det brödet varje dag!

³⁵ Jesus svarade: Jag är livets bröd. Ingen som kommer till mig ska någonsin bli hungrig igen. Och den som tror på mig behöver aldrig bli törstig.