Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Herre, förlåt mig

En psalm skriven efter det att profeten Natan hade kommit till David och berättat om Guds dom över honom, för hans äktenskapsbrott med Bat-Seba och mordet på hennes man Uria.^1-3 Gud, du som är kärleksfull och god, var barmhärtig mot mig! Visa medlidande med mig

⁴ och rena mig från min synd. Befria mig från all min skuld!

⁵ Jag erkänner mitt felsteg, och tanken på det förföljer mig dag och natt.

⁶ Det är mot dig, och endast dig, jag har syndat och begått denna fruktansvärda handling. Du såg alltsammans, och du dömer mig rättfärdigt.

⁷ Jag är född syndare. Ja, jag är en syndare alltifrån det ögonblick jag blev till i min moders kropp.

⁸ Du kräver uppriktighet och ärlighet i hjärtat, ge mig vishet!

⁹ Stänk det renande blodet på mig, så att jag blir ren igen. Tvätta bort min synd, så att jag blir vitare än snö!

¹⁰ Du har straffat mig, men låt mig nu få känna glädje igen.

¹¹ Se inte längre på mina synder, och befria mig från all ondska.

¹² Skapa i mig ett nytt, rent hjärta, Gud, fyllt med rena tankar och stor frimodighet!

I Midjans våld

6 Israels folk började på nytt att tillbe andra gudar, och än en gång lät Herren deras fiender förtrycka dem. Den här gången kom de under Midjans välde i sju år.

² Midjaniterna var så grymma att israeliterna tog sin tillflykt till grottor och hålor i bergen.

^3-4 Varje gång de hade sått kom plundrare från Midjan, Amalek och den syriska öknen. De slog läger på fälten och förstörde skörden. Ända ner till Gasa blev landet skövlat. De lämnade inte någonting kvar att äta och förde bort får, oxar och åsnor.

⁵ Dessa ligor från fiendefolken kom som gräshoppor i svärmar med sina kameler, alltför många för att kunna räknas, och de stannade ända tills de hade förstört allt som fanns i landet.

^6-7 Midjaniternas plundringar gjorde Israel fattigt, och slutligen vände sig Israel i sin nöd till Herren och bad om hjälp.

⁸ Men så här löd svaret som Herren gav folket genom en profet: Jag, Herren, Israels Gud, förde er ut från Egyptens slaveri

⁹ och räddade er från egyptierna och från alla som behandlade er illa. Jag fördrev era fiender och gav er det här landet.

¹⁰ Jag talade om för er att jag är Herren, er Gud, och att ni inte fick tillbe de gudar som dyrkas av amoreerna, i vars land ni bor, men ni lyssnade inte till mig.

Jesus varnar för felaktig undervisning

⁵ När de kom fram till andra sidan sjön upptäckte lärjungarna att de hade glömt att ta med sig mat.

⁶ Var försiktiga, varnade Jesus dem. Se upp med den jäst som fariseerna och saddukeerna har.

⁷ De trodde att han sa detta därför att de hade glömt att ta med sig bröd.

⁸ Jesus förstod naturligtvis vad de tänkte och sa till dem: Vilken svag tro ni har! Varför är ni så oroliga för att ni inte har någon mat?

⁹ Ska ni aldrig lära er att förstå detta? Kommer ni inte alls ihåg de fem tusen jag mättade med fem brödstycken och de korgar som blev över?

¹⁰ Eller de fyra tusen jag mättade och all mat som blev över?

¹¹ Hur kan ni ens tro att jag talade om mat? Men jag säger till er igen: Se upp med fariseernas och saddukeernas jäst.

¹² Då förstod de äntligen att han med jäst menade fariseernas och saddukeernas falska undervisning.