Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Herren lovar David evig makt

7 När Herren slutligen gav landet fred, och Israel inte längre var inblandat i krig med de omgivande länderna,

² sa David till profeten Natan: Här bor jag i detta underbara palats av cederträ, medan Guds ark får stå ute i ett tält!

³ Gör då vad du har tänkt göra, svarade Natan, för Herren är med dig.

⁴ Men den natten sa Herren till Natan:

⁵ Säg till min tjänare David att inte bygga ett hus åt mig!

⁶ Jag har aldrig haft ett hus. Mitt hem har varit ett tält som har flyttats från plats till plats ända sedan jag förde Israel ut ur Egypten.

⁷ Och jag har heller aldrig klagat för Israels ledare, dessa herdar för mitt folk, och frågat: 'Varför har ni inte byggt mig ett vackert tempel av cederträ?'

⁸ Gå nu och ge detta budskap till David från himlens Herre: 'Jag utvalde dig till att vara ledare för mitt folk Israel redan när du var en herde och vaktade får ute på ängarna.

⁹ Jag har varit med dig vart du än gått, och jag har slagit ner dina fiender framför dig. Nu ska jag göra ditt namn ännu större, så att det kommer att bli ärat över hela jorden!

^10-11 Jag har utvalt ett hemland för mitt folk, ett land som de aldrig ska flytta ifrån. Det ska vara deras eget land, där hednafolken inte kommer att plåga dem, som de gjorde när jag tillsatte domare över mitt folk, och du ska få vila från dina fiender.I kommande generationer ska dina ättlingar regera detta land.

¹² Efter dig ska jag sätta en av dina söner på tronen, och jag ska göra hans rike starkt.

¹³ Han är den som ska bygga ett tempel åt mig, och jag ska bevara hans rike i evighet.

¹⁴ Jag ska vara hans far och han ska vara min son, och om han syndar ska jag använda andra folk för att straffa honom,

²⁰ I en syn talade du för länge sedan till dina trogna tjänare och sa: Jag har utvalt en ung man bland folket till att bli kung.

²¹ Det är min tjänare David! Med helig olja har jag smort honom till kung.

²² Jag ska göra honom stark och mäktig.

²³ Hans fiender ska inte besegra honom. Inte heller ska de ogudaktiga människorna kunna störta honom.

²⁴ Jag ska slå ner hans motståndare framför ögonen på honom och utrota dem som hatar honom.

²⁵ Jag ska skydda honom och alltid välsigna honom, och därför att jag ger honom mitt stöd ska han bli mäktig.

²⁶ Hans rike ska sträcka sig från floden Eufrat till Medelhavet,

²⁷ och när han ber ska han säga: 'Du är min Gud, min Far och min frälsnings klippa.'

²⁸ Jag ska ge honom en förstfödd sons alla rättigheter och göra honom till den mäktigaste kungen på jorden.

²⁹ Jag ska älska honom i evighet och hålla mitt löfte till honom. Mitt förbund med honom kommer aldrig att ta slut.

³⁰ Hans kungasläkt ska aldrig dö ut, och en arvinge till honom ska alltid vara kung.

^31-33 Om hans barn inte lyder mina lagar och inte följer dem, och om de inte håller mina bud, kommer jag att straffa dem för deras trolöshet.

³⁴ Men jag ska aldrig sluta att älska David eller svika mitt löfte.

³⁵ Nej, jag ska inte bryta mitt förbund, och jag tänker inte ändra på ett enda ord av vad jag har sagt,

^36-37 för jag har lovat David - och en helig Gud kan aldrig ljuga - att hans ättlingar ska få regera till tidens slut.

Alla är ett i Kristus

¹¹ Glöm aldrig att ni en gång var utanför och blev kallade både gudlösa och orena av judarna. (Men deras hjärtan var också orena, trots att de iakttog sina fromma ceremonier och ritualer och omskar sig själva som ett tecken på fromhet.)

¹² Glöm heller inte att ni på den tiden levde helt skilda från Kristus. Ni tillhörde inte Guds utvalda folk, Israel, och därför gällde inte de löften er som han hade gett till sitt folk. Ni var förlorade, utan Gud och utan hopp.

¹³ Men nu tillhör ni Jesus Kristus, och trots att ni en gång var långt borta från Gud har ni nu kommit mycket nära honom, därför att Kristus har gett sitt blod för er på korset.

¹⁴ Genom Kristus har vi fått vår gemensamma frid. Han har förenat judar och icke-judar och rivit ner den mur av förakt som stod emellan oss.

¹⁵ Genom sin död gjorde han slut på den förbittrade fiendskap som rådde mellan oss, och som orsakades av de judiska lagarna. Men han dog för att göra slut på hela det judiska lagsystemet. Därefter gjorde han dessa båda grupper, som hade stått emot varandra, till en del av sig själv. Han smälte oss samman till en enda ny person, så vi till slut fick frid.

¹⁶ Eftersom vi är delar i samma kropp, har vårt hat mot varandra försvunnit, för vi har båda blivit försonade med Gud. Fiendskapen fick sin dödsstöt vid korset.

¹⁷ Och han har fört dessa goda nyheter om frid till er, som var mycket långt borta från honom, och till oss judar, som var nära.

¹⁸ Nu kan vi allesammans, vare sig vi är judar eller inte, med den helige Andes hjälp komma till Gud, vår Far, genom vad Kristus har gjort för oss.

¹⁹ Nu är ni inte längre främlingar för Gud, utan ni är medlemmar av Guds egen familj, medborgare i Guds rike. Tillsammans med alla andra kristna är ni barn i Guds hus.

²⁰ Den grund ni står på är apostlarna och profeterna, och den sten som bär och håller samman byggnaden är Jesus Kristus själv!

²¹ Vi som tror är förenade med Kristus, som delar i ett vackert, ständigt växande tempel åt Gud.

²² Ni är också en del av den byggnad där Guds Ande bor.

Jesus ger mat åt fem tusen

³⁰ De tolv som Jesus sänt ut kom nu tillbaka från sin vandring och berättade allt vad de hade gjort och vad de sagt till de människor de träffat.

³¹ Men eftersom det var så mycket folk runt omkring dem att de inte ens fick tid att äta, föreslog Jesus: Kom så drar vi oss undan till någon plats där vi kan vila oss.

³² De for därför iväg i en båt till ett lugnare ställe,

³³ men många människor såg det och skyndade sig i förväg runt sjön och mötte dem när de steg i land på andra sidan.

³⁴ När Jesus steg ur båten och såg allt folk som hade samlats kände han medlidande med dem, för de var som får utan herde. Därför tog han sig tid och undervisade dem om det som de behövde veta.

Jesus botar alla som rör vid honom

⁵³ När de äntligen kom fram till Gennesaret på andra sidan sjön, lade de till med båten där.

⁵⁴ Så snart de steg i land kände människorna igen Jesus,

⁵⁵ och de sprang runt i hela området för att sprida nyheten att nu hade han kommit dit. Och de började bära sjuka människor till honom på mattor och bårar.

⁵⁶ Och överallt dit han kom, till städer och byar på landsbygden, bar man ut de sjuka i det fria och tiggde och bad att de sjuka åtminstone skulle få röra vid tofsarna på hans kläder. Och alla som gjorde det blev friska.