Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Kungen som segrar

^1-2 Herre, kungen är glad över din styrka! Han jublar högt över att du har låtit honom segra.

³ Du har gett honom vad han innerst inne ville, allt vad han bett dig om.

⁴ När du satte honom på tronen, gav du honom framgång och lycka. Du satte en krona av renaste guld på hans huvud.

⁵ Han bad om ett långt, innehållsrikt liv, och du har gett honom det han önskade. Hans livsdagar sträcker sig framåt i evighet.

⁶ Genom din seger har du gett honom ära och beröm. Du har gjort honom hög och mäktig. Du har skänkt honom evig lycka.

⁷ Du har gett honom glädjen att ständigt få vara i din närhet.

⁸ Eftersom kungen litar på Herren och är beroende av hans orubbliga kärlek ska han aldrig stappla eller falla.

⁹ Med din hand, Herre, ska du fånga dina fiender, ja, alla som hatar dig.

^10-11 När du visar dig, kommer din förtärande eld att förgöra dem. Du ska utrota dessa människor

¹² som gör uppror mot dig, Herre. De kommer inte att lyckas.

¹³ De ska vända sig om och fly, när de ser hur dina pilar riktas mot dem.

¹⁴ Ta emot vår lovsång, Herre, för all din härliga makt! Vi vill sjunga om dig och fira din stora seger.

David besegrar filisteerna

¹⁷ När filisteerna hörde att David hade krönts till Israels kung, försökte de att ta honom till fånga. Men David fick reda på att de var på väg och gick in i fästningen

¹⁸ medan filisteerna närmade sig och spred ut sig i Refaimsdalen.

¹⁹ Sedan frågade David Herren: Ska jag gå ut och strida mot dem? Kommer du att låta mig besegra dem? Herren svarade: Ja, anfall dem, för jag ska låta dig segra!

²⁰ Då gick David ut och stred mot dem vid Baal-Perasim och besegrade dem. Herren har gjort det! utropade han. Han gick rakt igenom mina fiender och bröt ner dem som en rasande flod. Därför kallade han platsen 'Nerbruten'.

²¹ David och hans trupper lade också beslag på många avgudar som hade lämnats kvar av filisteerna.

²² Filisteerna återvände och spred än en gång ut sig i Refaimsdalen.

²³ När David frågade Herren vad han skulle göra, svarade han: Anfall inte rakt framifrån. Gå runt dem och kom fram från det håll där mullbärsträden står!

²⁴ Anfall när du hör ett ljud som av marscherande fötter i trädens kronor! Det är tecknet på att Herren har berett väg för dig och att han kommer att förgöra dem.

²⁵ Då gjorde David som Herren hade sagt och dödade filisteer hela vägen från Geba till Geser.

Jesus blir hånad av sina bröder

7 Efter detta gick Jesus till Galileen och vandrade från by till by för han ville hålla sig borta från Jerusalem, där de judiska ledarna planerade att döda honom.

² Men snart var det dags för lövhyddefesten, en av de årliga judiska helgerna,

³ och Jesu bröder uppmanade honom att gå till Judeen och delta i festligheterna.Gå dit där fler människor kan se dina under, sa de.

⁴ Du kan aldrig bli berömd om du gömmer dig på det här viset. Om du verkligen gör så märkliga under så visa det då för hela världen.

⁵ Inte ens hans bröder trodde nämligen på honom.

⁶ Jesus svarade: Det är ännu inte dags för mig att gå. Men ni kan gå när som helst,

⁷ för världen har ingen orsak att hata er. Men mig hatar den därför att jag inte upphör med att anklaga den för synd och ondska.

⁸ Gå ni, jag kommer senare, när tiden är inne.

⁹ Han stannade alltså kvar i Galileen.