Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Kungen som segrar

^1-2 Herre, kungen är glad över din styrka! Han jublar högt över att du har låtit honom segra.

³ Du har gett honom vad han innerst inne ville, allt vad han bett dig om.

⁴ När du satte honom på tronen, gav du honom framgång och lycka. Du satte en krona av renaste guld på hans huvud.

⁵ Han bad om ett långt, innehållsrikt liv, och du har gett honom det han önskade. Hans livsdagar sträcker sig framåt i evighet.

⁶ Genom din seger har du gett honom ära och beröm. Du har gjort honom hög och mäktig. Du har skänkt honom evig lycka.

⁷ Du har gett honom glädjen att ständigt få vara i din närhet.

⁸ Eftersom kungen litar på Herren och är beroende av hans orubbliga kärlek ska han aldrig stappla eller falla.

⁹ Med din hand, Herre, ska du fånga dina fiender, ja, alla som hatar dig.

^10-11 När du visar dig, kommer din förtärande eld att förgöra dem. Du ska utrota dessa människor

¹² som gör uppror mot dig, Herre. De kommer inte att lyckas.

¹³ De ska vända sig om och fly, när de ser hur dina pilar riktas mot dem.

¹⁴ Ta emot vår lovsång, Herre, för all din härliga makt! Vi vill sjunga om dig och fira din stora seger.

David kung över hela Israel

5 Nu kom representanter från alla Israels stammar till David i Hebron och försäkrade honom sin trohet.Vi är dina bröder och av samma kött och blod, sa de.

² Redan medan Saul var kung var det du som anförde oss mot fienden. Herren har sagt att du ska vara en herde och ledare för hans folk Israel.

³ Då ingick David ett förbund inför Herren med Israels ledare där i Hebron, och de krönte honom till kung över Israel.

^4-5 David var trettio år när han blev kung, och han regerade i fyrtio år. I Hebron hade han redan regerat över Juda i sju och ett halvt år. Han ledde Israel och Juda tillsammans under trettiotre år.

David intar Jerusalem

⁶ David ledde nu sina trupper mot Jerusalem för att strida mot jebuseerna som bodde där.Du kommer aldrig in här, sa jebuseerna till honom. Till och med blinda och lama kan driva bort dig härifrån! De trodde nämligen att de var säkra.

⁷ Men David och hans trupper besegrade dem och intog Sions fästning, som nu kallas Davids stad.

⁸ När budskapet från stadens försvarare nådde David sa han till sina män: Smyg er upp genom vattentunneln och in i staden och förgör dessa blinda och lama jebuseer. Detta är ursprunget till ordspråket: Blinda och lama får ej komma in i kungens hus!

⁹ Sedan gjorde David Sions fästning till sitt högkvarter, och han kallade det Davids stad. Han lät bygga upp staden med utgångspunkt från de omgivande terrasserna och byggde vidare in mot stadens kärna.

¹⁰ Och David blev allt mäktigare, för Herren, himlens Gud, var med honom.

Paulus berättar om hur han fått lida för sin tro

¹⁶ Jag ber er att inte än en gång tro att jag har förlorat förståndet när jag talar på det här sättet. Men även om det skulle vara så, så lyssna på denne galning så att han också kan skryta lite på samma sätt som de gör.

¹⁷ Att ge mig själv beröm är verkligen inte något som Herren har bett mig att göra, det är att handla som en dåre.

¹⁸ Ändå fortsätter dessa män att skryta, och därför gör jag det också.

^19-20 Ni tror att ni är visa, och ändå lyssnar ni med glädje till dessa dårar. Ni bryr er inte ens om att de gör er till slavar och tar allt ni har. De utnyttjar er och slår er i ansiktet.

²¹ Jag skäms över att behöva medge att jag inte är stark och modig som de! Men vad de än kan skryta med ? nu talar jag som en d¦re igen ? s¦ kan jag ocks¦ skryta med det.

²² De skryter med att de är hebreer, eller hur? Det är jag med. Och de säger att de är israeliter, och Guds utvalda folk. Dit hör jag också. Och att de är ättlingar till Abraham. Det är jag med.

²³ De säger att de tjänar Kristus. Det gör jag med, men mycket mer! Har jag blivit galen när jag skryter så här? Jag har arbetat hårdare än någon annan, suttit i fängelse mer än de flesta, blivit slagen otaliga gånger och stått ansikte mot ansikte med döden gång på gång.

²⁴ Fem gånger har judarna gett mig trettionio fruktansvärda prygelslag.

²⁵ Tre gånger har jag piskats med spö. En gång har jag stenats. Tre gånger har jag lidit skeppsbrott.

²⁶ Jag har rest många tröttsamma mil. Jag har varit utsatt för översvämmade floder, för rövare, för mitt eget folk och för andra folk. Jag har jagats av folkhopar i städerna och varit nära att dö i öknen, på havet och bland män, som påstår sig vara bröder i Kristus men inte är det.

²⁷ Jag har varit trött och upplevt smärta, och jag har haft sömnlösa nätter. Ofta har jag varit hungrig och törstig och fått gå utan mat. Många gånger har jag frusit och inte haft nog med kläder för att hålla mig varm.

²⁸ Vid sidan av allt detta har jag haft det ständiga bekymret för hur församlingarna skulle klara sig.

²⁹ Vem begår ett misstag, utan att jag sörjer? Vem faller, utan att jag längtar efter att få hjälpa honom? Vem blir andligen skadad, utan att min vrede väller upp mot den som skadade honom?

³⁰ Men om jag ska skryta, så skryter jag hellre med det som visar hur svag jag är.

³¹ Gud, Herrens Jesu Kristi Far, som är värd all ära i evighet, vet att jag säger er sanningen.

³² I Damaskus satte till exempel landshövdingen under kung Aretas ut vakter vid stadsportarna för att arrestera mig,

³³ men genom en öppning i stadsmuren blev jag med hjälp av ett rep nerfirad i en korg och kom på så sätt undan. Och det är knappast något att vara stolt över!