Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Psalm 77
Guds tidigare under ger tröst i nödens tid
1 För sångmästaren, till Jedutun, en psalm av Asaf.
2 Jag vill höja min röst till Gud och ropa,
jag vill höja min röst till Gud,
och han lyssnar till mig.
3 På nödens dag söker jag Herren,
om natten är min hand uträckt och blir ej trött.
Min själ vill inte låta sig tröstas.
4 Jag tänker på Gud och klagar,
jag grubblar ty min ande tynar bort. Sela.
5 Mina ögonlock håller du öppna,
jag är full av oro och kan inte tala.
6 Jag tänker på tider som varit,
på år som för länge sedan flytt.
7 Om natten minns jag min sång.
Jag grubblar i mitt hjärta,
min ande tänker efter.
8 Skall då Herren förkasta för evigt
och aldrig mer visa nåd?
9 Är det slut med hans godhet för alltid,
har hans ord blivit till intet för alla tider?
10 Har Gud glömt att vara nådig,
eller har han i vrede
stängt inne sin barmhärtighet? Sela.
11 Jag svarar: Detta är min plåga,
att den Högstes högra hand inte är som förr.
12 Jag vill minnas Herrens gärningar,
jag vill minnas dina forna under.
13 Jag vill begrunda alla dina gärningar
och tänka på det du har gjort.
14 Gud, i helighet går din väg.
Vilken gud är så stor som Gud?
15 Du är den Gud som gör under,
du har uppenbarat din makt bland folken.
16 Med din arm har du återlöst ditt folk,
Jakobs och Josefs barn. Sela.
17 Vattnen såg dig, Gud,
vattnen såg dig och bävade,
själva djupen darrade.
18 Molnen göt ut strömmar av vatten,
skyarna lät höra sin röst,
och dina pilar for omkring.
19 Din åska ljöd i virvelstormen,
blixtar lyste upp världen,
jorden darrade och bävade.
20 Genom havet gick din väg,
din stig genom stora vatten,
och dina fotspår fann man inte.
21 Så förde du ditt folk som en hjord
genom Moses och Arons hand.
Agurs ord
30 Detta är Agurs, Jakes sons, ord och utsaga. Så talar den mannen till Itiel - till Itiel och Ukal.
2 Jag är oförnuftigare än någon annan
och utan mänskligt förstånd.
3 Jag har inte lärt mig vishet,
så att jag har kunskap om den Helige.
4 Vem har stigit upp till himlen och kommit ner igen?
Vem har samlat vinden i sina händer?
Vem har knutit in vattnet i ett kläde?
Vem har fastställt jordens alla gränser?
Vad heter han, och vad heter hans son - du vet det ju?
5 Allt Guds ord är rent från slagg,
han är en sköld för dem som tar sin tillflykt till honom.
6 Lägg ingenting till hans ord,
så att han beslår dig med lögn.
7 Två ting ber jag dig om,
neka mig dem inte intill min död:
8 Håll falskhet och lögn fjärran ifrån mig.
Ge mig varken fattigdom eller rikedom,
men låt mig få den mat jag behöver.
9 Annars kan jag bli så mätt att jag förnekar dig och säger:
"Vem är Herren?"
eller så fattig att jag stjäl
och vanhelgar min Guds namn.
Jesus frestas
4 Sedan fördes Jesus av Anden ut i öknen för att frestas av djävulen.[a] 2 Och när han hade fastat i fyrtio dagar och fyrtio nätter, blev han till sist hungrig. 3 Då kom frestaren fram och sade till honom: "Om du är Guds Son, så befall att de här stenarna blir bröd." 4 Jesus svarade: "Det står skrivet: Människan lever inte bara av bröd, utan av varje ord som utgår från Guds mun." [b] 5 Sedan tog djävulen honom till den heliga staden och ställde honom på tempelmurens utsprång[c] 6 och sade: "Om du är Guds Son, så kasta dig ner! Det står ju skrivet: Han skall ge sina änglar befallning om dig,[d] och de skall bära dig på händerna, så att du inte stöter din fot mot någon sten." 7 Jesus sade till honom: "Det står också skrivet: Du skall inte fresta Herren, din Gud." [e] 8 Därefter tog djävulen honom upp på ett mycket högt berg och visade honom alla riken i världen och deras härlighet. 9 Och han sade: "Allt detta vill jag ge dig, om du faller ner och tillber mig." 10 Då sade Jesus till honom: "Gå bort, Satan! Ty det står skrivet: Herren, din Gud, skall du tillbe, och endast honom skall du tjäna." [f] 11 Då lämnade djävulen honom, och se, änglar trädde fram och tjänade honom.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln