Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Psalm 79
Bön med anledning av Jerusalems förstöring
1 En psalm av Asaf.
Gud, hednafolken har fallit in i din arvedel,
de har orenat ditt heliga tempel,
de har gjort Jerusalem till en stenhop.
2 De har givit dina tjänares kroppar
till mat åt himlens fåglar,
dina frommas kött åt markens djur.
3 De har utgjutit deras blod som vatten
runt omkring Jerusalem,
ingen fanns som begravde dem.
4 Vi föraktas av våra grannar,
vi hånas av dem som är omkring oss.
5 Hur länge, Herre?
Skall du vredgas för evigt?
Hur länge skall din iver brinna som eld?
6 Utgjut din vrede över hednafolken
som inte känner dig,
över riken som inte åkallar ditt namn.
7 Ty de har ätit upp Jakob
och förstört hans boning.
8 Tillräkna oss inte våra fäders missgärningar,
låt din barmhärtighet snart komma oss till mötes,
ty vi har sjunkit mycket djupt.
9 Hjälp oss, du vår frälsnings Gud,
för ditt namns äras skull!
Rädda oss och förlåt oss våra synder
för ditt namns skull!
10 Varför skulle hednafolken få säga:
"Var är nu deras Gud?"
Låt det inför våra ögon bli känt bland hednafolken,
hur du hämnas dina tjänares utgjutna blod.
11 Låt de fångnas klagorop komma inför ditt ansikte,
låt dödens barn få leva genom din starka arm.
12 Låt våra grannar få sjufalt igen
för sina smädelser mot dig, Herre.
13 Vi som är ditt folk och får i din hjord,
vi vill tacka dig för evigt,
vi vill förkunna ditt lov från släkte till släkte.
Israel skall komma tillbaka till sitt land
4 Det skall ske i den yttersta tiden,
att det berg där Herrens hus är
skall stå fast grundat
och vara högst bland bergen,
upphöjt över höjderna.
Och alla folk skall strömma dit.
2 Ja, många folk skall gå i väg och säga:
"Kom, låt oss gå upp
till Herrens berg,
till Jakobs Guds hus.
Han skall undervisa oss om sina vägar,
så att vi kan vandra på hans stigar."
Ty undervisningen skall gå ut från Sion,
Herrens ord från Jerusalem.
3 Han skall döma mellan många folk
och skipa rätt åt mäktiga hednafolk,
ända bort i fjärran land.
Då skall de smida sina svärd till plogbillar
och sina spjut till vingårdsknivar.
Folken skall inte mer lyfta svärd mot varandra
och inte mer träna sig för krig.
4 Var och en skall sitta under sitt vinträd
och under sitt fikonträd utan fruktan,
ty så har Herren Sebaots mun talat.
5 Ty alla andra folk vandrar
vart och ett i sin guds namn,
men vi, vi skall vandra i Herrens, vår Guds, namn,
alltid och för evigt.
Sången till Lammet
15 Och jag såg ett annat stort och underbart tecken i himlen: sju änglar med sju plågor, de sista, ty med dem når Guds vrede sin fullbordan. 2 Och jag såg liksom ett glashav blandat med eld, och på glashavet såg jag dem stå som hade vunnit seger över vilddjuret och dess bild och dess namns tal. De har Guds harpor i händerna 3 och sjunger Moses, Guds tjänares, sång och sången till Lammet:
"Stora och underbara är dina gärningar,
Herre Gud, du Allsmäktige. Rättfärdiga och sanna
är dina vägar, du folkens konung.
4 Vem skulle inte frukta dig, Herre, och prisa ditt namn?
Ty endast du är helig, och alla folk skall komma
och tillbe inför dig, ty dina rättfärdiga domar
har uppenbarats."
De sju sista plågorna
5 Därefter såg jag att templet i himlen, vittnesbördets tabernakel, öppnades. 6 Och de sju änglarna med de sju plågorna kom ut ur templet. De var klädda i rena, skinande linnekläder och var omgjordade med bälten av guld kring bröstet. 7 Och ett av de fyra väsendena gav de sju änglarna sju skålar av guld, fyllda av Guds vrede - han som lever i evigheternas evigheter. 8 Och templet fylldes med rök från Guds härlighet och makt, och ingen kunde komma in i templet, förrän de sju plågorna från de sju änglarna hade nått sitt slut.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln