Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Psalm 83
Bön om hjälp mot Guds folks fiender
1 En sång, en psalm av Asaf.
2 Gud, var inte tyst,
tig inte och var inte stilla, Gud!
3 Ty se, dina fiender larmar,
och de som hatar dig lyfter huvudet.
4 Mot ditt folk har de onda planer,
de rådslår mot dem som du beskyddar.
9 Assur har också slutit sig till dem,
han har lånat sin arm åt Lots barn. Sela.
10 Gör med dem som du gjorde med Midjan,
som med Sisera och Jabin vid Kishons bäck,
17 Täck deras ansikten med skam
så att de söker ditt namn, Herre.
18 De skall komma på skam och förskräckas till evig tid,
de skall komma på skam och gå under.
Moses födelse och räddning
2 En man av Levi stam tog till hustru en levitisk kvinna. 2 Hustrun blev havande och födde en son. Hon såg att det var ett vackert barn och höll honom gömd i tre månader. 3 Men när hon inte kunde gömma honom längre, tog hon en korg av papyrus och strök på jordbeck och tjära, lade barnet i korgen och satte den i vassen vid Nilens strand. 4 Hans syster ställde sig på avstånd för att se vad som skulle hända med honom.
5 Och faraos dotter kom ner till floden för att bada, och hennes unga hovdamer gick längs floden. När hon fick se korgen i vassen skickade hon dit sin slavinna för att hämta den. 6 Hon öppnade den och fick syn på barnet, och se, det var en pojke, och han grät. Hon kände medlidande med honom och sade: "Det här är ett av de hebreiska barnen." 7 Men hans syster frågade faraos dotter: "Vill du att jag skall gå efter en hebreisk amma som kan amma barnet åt dig?" 8 Faraos dotter svarade henne: "Ja, gör det." Då gick flickan och hämtade barnets mor. 9 Och faraos dotter sade till henne: "Tag med dig det här barnet och amma det åt mig, så skall jag ge dig lön för det." Kvinnan tog då barnet och ammade det. 10 När pojken hade vuxit upp förde hon honom till faraos dotter, och han blev hennes son. Hon gav honom namnet Mose,[a] "för ur vattnet har jag dragit upp honom", sade hon.
Förmaningar
12 Vi ber er, bröder, att rätt uppskatta dem som arbetar bland er och som är era ledare i Herren och förmanar er. 13 Visa dem den största kärlek för det arbete de utför. Håll frid med varandra. 14 Vi uppmanar er, bröder: tillrättavisa de oordentliga, uppmuntra de missmodiga, ta er an de svaga och ha tålamod med alla. 15 Se till att ingen lönar ont med ont. Sträva i stället alltid efter att göra gott mot varandra och mot alla människor. 16 Var alltid glada, 17 be oavbrutet 18 och tacka Gud under alla livets förhållanden. Detta är Guds vilja med er i Kristus Jesus.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln