Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Den gudfruktiges välsignelser

128 En vallfartssång.

Jerikos murar rasar

6 Portarna till Jeriko hölls stängda för israeliternas skull och ingen gick varken ut eller in.

² ”Jag har överlämnat Jeriko med dess kung och alla soldater åt dig”, sa Herren till Josua. ³ ”Hela armén ska gå runt staden en gång om dagen i sex dagar. ⁴ Sju präster ska gå framför arken och var och en av dem ska bära ett vädurshorn att blåsa i. På den sjunde dagen ska ni gå runt staden sju gånger och prästerna ska blåsa i sina horn. ⁵ När ni hör dem blåsa en lång utdragen ton, ska folket häva upp ett kraftigt stridsrop. Då kommer stadens murar att rasa och var och en ska kunna gå rakt in i staden.”

⁶ Josua, Nuns son, sammankallade prästerna och sa: ”Ta Herrens förbundsark och låt sju präster bära vädurshornen framför den!” ⁷ Och till folket sa han: ”Gå, tåga runt staden! De beväpnade männen ska gå framför Herrens ark.”

⁸ Efter att Josua talat till folket gick de sju prästerna med de sju vädurshornen framför Herren och blåste i hornen. Herrens förbundsark följde efter dem. ⁹ Den beväpnade styrkan gick framför prästerna som blåste i hornen och eftertruppen följde efter arken medan man blåste i hornen.

¹⁰ ”Ni måste vara alldeles tysta”, sa Josua till folket. ”Ni får inte ge ifrån er ett enda ljud förrän jag befaller er att ropa högt. Då ska ni ge upp ett stridsrop!”

¹¹ Då lät han Herrens ark bäras runt staden en enda gång och därefter vände alla tillbaka till lägret för natten. ¹² Josua gick upp tidigt följande dag och prästerna tog Herrens ark. ¹³ De sju prästerna som bar de sju vädurshornen gick framför Herrens ark och blåste i sina horn. Den beväpnade styrkan gick framför dem och eftertruppen kom efter Herrens ark, medan man hela tiden blåste i hornen. ¹⁴ De gick en gång runt staden på den andra dagen och vände sedan tillbaka. Så höll de på i sex dagar.

¹⁵ I gryningen den sjunde dagen började de sin vandring som vanligt, men nu gick de runt staden sju gånger. ¹⁶ Under det sjunde varvet blåste prästerna en lång utdragen ton i hornen, och Josua sa till folket: ”Ropa nu högt, för Herren har gett er staden!

²⁰ När den långa tonen från vädurshornen ljöd, ropade folket så mycket de orkade. Då rasade murarna, och folket trängde in i staden och intog den.

13 I församlingen i Antiochia fanns profeter och lärare: Barnabas, Symeon, som också kallades Niger^[a], Lucius från Kyrene, Manaen som hade vuxit upp tillsammans med tetrarken Herodes, och Saul. ² En gång när dessa män tillbad Herren och fastade, sa den heliga Anden: ”Avdela Barnabas och Saul för en speciell uppgift som jag har kallat dem till.” ³ Och sedan de fastat och bett, lade de sina händer på dem och skickade iväg dem.

Saul blir Paulus – Paulus på Cypern

⁴ Efter att dessa två sänts ut av den heliga Anden, reste de ner till Seleukia och seglade över till Cypern. ⁵ När de kom till Salamis, förkunnade de Guds ord i de judiska synagogorna. Johannes följde med dem som medhjälpare.

⁶ Sedan reste de över hela ön och till slut kom de till Pafos. Där träffade de en judisk trollkarl som hette Barjesus, en falsk profet. ⁷ Han brukade ofta besöka den romerska landshövdingen Sergius Paulus som var en mycket klok man.

Landshövdingen bjöd nu hem Barnabas och Saul till sig eftersom han ville höra Guds ord. ⁸ Men Elymas, trollkarlen (det är vad hans namn betyder) motarbetade dem och försökte hindra landshövdingen från att tro.

⁹ Då blev Saul som även kallades Paulus, fylld av den heliga Anden och han spände ögonen i trollkarlen ¹⁰ och sa: ”Du djävulens son, full av bedrägeri och falskhet, en fiende till allt rättfärdigt, ska du aldrig sluta med att förvränga Herrens raka vägar? ¹¹ Nu tar Herren tag i dig. Du ska bli blind under en tid så att du inte ser solen.”

I samma stund sänkte sig dimma och mörker över trollkarlen och han började irra omkring och leta efter någon som kunde leda honom. ¹² När landshövdingen såg vad som hände, började han tro för han var helt förundrad över undervisningen om Herren.