Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Psalm 78
Dom och frälsning under Israels historia
1 En sång av Asaf.
Lyssna, mitt folk, till min undervisning,
vänd era öron till min muns ord.
2 Jag vill öppna min mun till lärorikt tal,
uppenbara hemligheter från gången tid.
3 Vad vi har hört och känner till,
vad våra fäder har berättat för oss,
4 det vill vi inte dölja för deras barn.
För ett kommande släkte vill vi förkunna Herrens lov,
hans makt och de under han har gjort.
12 Inför deras fäder hade han gjort under,
i Egyptens land, på Soans mark.
13 Han delade havet och lät dem gå igenom det,
han lät vattnet stå som en mur.
14 Han ledde dem om dagen med molnskyn
och hela natten med eldens sken.
15 Han klöv klippor i öknen
och gav dem rikligt med vatten att dricka,
som ur väldiga hav.
16 Rinnande bäckar lät han bryta fram ur klippan,
vatten lät han flyta ner som strömmar.
Mirjam dör
20 Israels barn, hela menigheten, kom in i öknen Sin i den första månaden,[a] och folket stannade i Kadesh. Där dog Mirjam, och där begravdes hon.
Vattnet ur klippan
2 Och menigheten saknade vatten, och därför slöt de sig samman mot Mose och Aron. 3 Folket klagade på Mose och sade: "Om vi ändå hade fått dö när våra bröder dog inför Herrens ansikte! 4 Varför har ni låtit Herrens församling komma in i denna öken, så att vi och vår boskap måste dö här? 5 Varför har ni fört oss upp ur Egypten och låtit oss komma till denna hemska plats? Här växer varken säd eller fikon, vindruvor eller granatäpplen, och här finns inget vatten att dricka."
6 Men Mose och Aron gick bort från församlingen till uppenbarelsetältets ingång och föll ner på sina ansikten. Då visade sig Herrens härlighet för dem. 7 Och Herren talade till Mose. Han sade: 8 "Tag staven, och kalla samman menigheten, du och din bror Aron, och tala till klippan inför deras ögon, och den skall ge vatten. Så skaffar du fram vatten åt dem ur klippan och ger menigheten och dess boskap att dricka."
9 Då tog Mose staven som låg inför Herrens ansikte, så som han hade befallt honom. 10 Och Mose och Aron kallade samman församlingen framför klippan, och han sade till dem: "Lyssna, ni upproriska! Kan vi ur denna klippa skaffa fram vatten åt er?" 11 Sedan lyfte Mose upp sin hand och slog med sin stav två gånger på klippan, och mycket vatten kom ut, så att menighet och boskap fick dricka.
12 Men Herren sade till Mose och Aron: "Eftersom ni inte litade på mig och inte höll mig helig inför Israels barns ögon, därför skall ni inte få föra denna församling in i det land som jag har givit dem."
13 Detta var Meribas[b] vatten, där Israels barn tvistade med Herren och där han bevisade sig helig bland dem.
32 Och nu förkunnar vi för er det glada budskapet att det löfte som gavs till våra fäder, 33 det har Gud uppfyllt åt oss, deras barn, genom att låta Jesus träda fram, så som det är skrivet i andra psalmen: Du är min son, jag har i dag fött dig. [a] 34 Och att han har uppväckt honom från de döda, så att han inte mer kommer att vända tillbaka till graven, det har han sagt med dessa ord: Jag vill ge er de heliga och fasta nådelöften som David fick. [b] 35 Därför säger han också på ett annat ställe: Du skall inte låta din Helige se förgängelsen. [c] 36 När David på sin tid hade tjänat Guds vilja, insomnade han och blev lagd till vila hos sina fäder och såg förgängelsen. 37 Men den som Gud uppväckte har inte sett förgängelsen. 38 Därför skall ni veta, mina bröder, att det är genom honom som syndernas förlåtelse predikas för er, 39 och att var och en som tror förklaras rättfärdig i honom och fri från allt som ni inte kunde frias från genom Mose lag. 40 Se därför till att det som är sagt hos profeterna inte drabbar er:
41 Se, ni föraktare, häpna och gå under: en gärning utför jag i era dagar,
en gärning som ni aldrig kommer att tro, när man berättar den för er".[d]
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln