Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Herren beskyddar oss

121 Jag ser upp mot bergen. Kan jag vänta mig någon hjälp därifrån?

² Min hjälp kommer ifrån Herren, som har skapat himmel och jord.

^3-4 Han kommer aldrig att tillåta att du snavar och faller, för han vakar alltid över dig. Ja, han som bevarar Israel sover aldrig.

⁵ Herren bryr sig om dig. Han står vid din sida för att försvara dig.

⁶ Solen ska inte skada dig om dagen, inte heller månen om natten.

⁷ Han bevarar dig från allt ont och räddar ditt liv.

⁸ Han vakar över dig när du kommer och när du går. Ja, han ska bevara dig för evigt.

Allt förstfött tillhör Herren

^1-2 Herren sa till Mose: Avskilj Israels alla förstfödda söner åt mig, och varje förstfött djur av hankön!

³ Då sa Mose till folket: Det här är en dag som ni alltid ska fira, den dag då ni lämnade Egypten och blev fria från slaveriet. Det var ju genom märkliga under som Herren ledde er ut därifrån. Kom nu ihåg att ni inte får äta bröd som är jäst när ni firar högtiden. Ni får inte ens ha jäst i era hem.

^4-5 Det är alltså på den här dagen, i april varje år, som ni ska fira minnet av ert uttåg. Det ska ni göra när Herren har låtit er komma in i kananeernas, hetiternas, amoreernas, hiveernas och jebuseernas land, det land som han lovade era förfäder och som 'flyter av mjölk och honung'.

^6-7 Under sju dagar ska ni äta ojäst bröd, och det får inte heller finnas någon jäst i era hem eller någon annanstans inom landets gränser. På den sjunde dagen ska det sedan hållas en stor fest.

⁸ Under dessa högtidsdagar varje år ska ni berätta för era barn att det är minnet av vad Herren gjorde för er när ni lämnade Egypten som ni firar.

⁹ Denna årliga högtidsvecka ska påminna er om att ni är hans eget folk, precis som om han hade satt sitt märke på er hand och panna, så att hans lag alltid ska vara på era läppar, för med stark hand har Herren fört er ut ur Egypten.

¹⁰ Fira alltså denna högtid varje år i april.

Jesus säger att lärjungarna kan be om vad som helst

¹⁸ När han på morgonen var på väg tillbaka till Jerusalem blev han hungrig.

¹⁹ Han fick då syn på ett fikonträd vid vägen och gick fram till det för att se om det fanns några fikon på det, men det fanns bara löv. Då sa han till trädet: Du ska aldrig mer bära frukt! Och omedelbart vissnade fikonträdet.

²⁰ Lärjungarna blev alldeles häpna och frågade: Hur kom det sig att fikonträdet vissnade så fort?

²¹ Då sa Jesus till dem: Om ni verkligen tror och inte tvivlar, kan ni också göra detta med fikonträdet, och mer än så. Ni kan till och med säga till Oljeberget: 'Flytta dig ut i havet' och det kommer att göra det.

²² Ni kan få vad som helst som ni ber om i er bön om ni tror.