Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Tacksägelse för räddning från en säker död

Isak gifter sig med Rebecka

24 Abraham var nu en mycket gammal man och Gud hade välsignat honom på alla sätt. ² Abraham sa till sin förvaltare och äldste tjänare: ”Lägg din hand under min höft och ³ svär^[a] vid Herren, himlens och jordens Gud, att du inte tar en hustru åt min son av de kanaaneiska flickorna på orten där jag nu bor! ⁴ Gå i stället till mitt hemland, till mina släktingar, och ta en hustru åt min son Isak där!”

⁵ ”Men om jag inte kan hitta en flicka som vill följa med mig till det här landet?” frågade tjänaren, ”ska jag då ta med din son dit, tillbaka till det land som du kommer ifrån?” ⁶ ”Nej, det får du inte göra vad som än händer”, svarade Abraham. ⁷ ”Herren, himlens Gud, förde mig bort från mitt hem, mina fäders land, och svor under ed att ge mig och mina ättlingar detta land. Han ska skicka sin ängel framför dig, och du ska finna en flicka därifrån som kan bli min sons hustru. ⁸ Om hon inte vill följa med dig är du fri från denna ed, men under inga omständigheter får du ta med dig min son dit.”

⁹ Tjänaren lade då handen under sin herre Abrahams höft och svor en ed att göra så.

³⁵ Gud sände alltså tillbaka samma Mose som folket förut hade avvisat med orden: ’Vem har satt dig till ledare och domare över oss?’ Genom ängeln som visade sig i törnbusken sände Gud honom att vara ledare och befriare. ³⁶ Mose fick sedan med hjälp av under och tecken leda folket ut ur Egypten, genom Röda havet och fram genom öknen under 40 år.

³⁷ Det var Mose som sa till israeliterna: ’En profet lik mig ska Gud låta stå upp ur era bröders led.’^{[a] 38} Det var också Mose som fick tala med en ängel på berget Sinai och förmedla ängelns budskap till våra förfäder då de var samlade i öknen. Han fick ta emot levande ord och överlämna dem till oss.

³⁹ Men våra förfäder ville inte lyda utan satte sig upp mot Mose och i sina hjärtan vände de tillbaka till Egypten. ⁴⁰ De sa till Aron: ’Gör gudar åt oss som kan leda oss, för vad som har hänt den där Mose, som förde oss upp ur Egyptens land, det vet vi inte.’^{[b] 41} Sedan gjorde de en avgud i form av en kalv och offrade till den, glada över något som de själva hade tillverkat. ⁴² Men Gud vände sig bort och lät dem tjäna himlakropparna, som det står i profeternas bok^[c]: