Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

2 När pingstdagen^[a] kom, var de troende alla samlade. ² Då hördes plötsligt ett dån från himlen som en väldig storm och det fyllde hela huset där de satt. ³ Sedan såg de något som såg ut som eldslågor och de delade på sig och stannade över var och en av dem. ⁴ Och alla blev fyllda av den heliga Anden och började tala andra språk som Anden gav dem.

⁵ Många hängivna judar från olika länder var i Jerusalem ⁶ och när de hörde dånet, samlades en stor mängd människor. Förvånade fick de då höra sina egna språk talas. ⁷ De var helt förbluffade och sa: ”Hur kan det komma sig? De här människorna är ju alla från Galileen ⁸ och ändå hör vi dem tala på våra egna språk. ⁹ Vi är parther, meder och elamiter. Vi kommer från Mesopotamien, Judeen, Kappadokien, Pontos, Asien, ¹⁰ Frygien, Pamfylien,^[b] Egypten och från trakten kring Kyrene i Libyen. Vi är besökare från Rom, ¹¹ både judar och proselyter, vi är kretensare och araber. Och ändå hör vi dessa människor tala om Guds mäktiga gärningar på våra egna språk!” ¹² De var förvirrade och visste inte vad de skulle tro och de frågade varandra: ”Vad kan det här betyda?” ¹³ Men andra sa hånfullt: ”De är väl bara fulla av sött vin!”

Petrus tal på pingstdagen

¹⁴ Då steg Petrus fram tillsammans med de elva andra och började tala högt och tydligt till folket: ”Hör på mig ni judar och alla som bor i Jerusalem! Detta ska ni veta! ¹⁵ De här männen är inte fulla som ni menar. Klockan är ju bara nio på morgonen. ¹⁶ Nej, detta är vad som sagts genom profeten Joel:

²⁴ Mose gick ut och berättade för folket vad Herren hade sagt. Han samlade sjuttio män av Israels äldste runt tältet. ²⁵ Herren kom ner i molnet och talade med Mose, och han tog av den Ande som var över Mose och lät den komma över de sjuttio. När Anden kom över dem profeterade de, men det hände bara vid det tillfället.

²⁶ Men två av de sjuttio, Eldad och Medad, hade blivit kvar i lägret, och Anden kom också över dem. De hörde till de utvalda men hade inte gått till tältet. Nu profeterade de där de stod. ²⁷ En ung man sprang till Mose och berättade att Eldad och Medad profeterade i lägret. ²⁸ Då sa Josua, Nuns son, Moses medhjälpare sedan sin ungdom: ”Du, min herre, måste försöka få dem att sluta!”

²⁹ Men Mose svarade: ”Är du avundsjuk för min skull? Jag önskar att allt Herrens folk var profeter och att Herren kunde sända sin Ande över dem alla!”

³⁰ Därefter återvände Mose och de äldste till lägret.

³ Därför vill jag att ni nu ska inse att ingen som talar genom Guds Ande kan förbanna Jesus, och ingen som inte är fylld av helig Ande kan bekänna att Jesus är Herren^[a].

⁴ Det finns olika nådegåvor, Anden är en och densamme. ⁵ Det finns olika tjänster, men en och samma Herre. ⁶ Uppgifterna är olika, men det är samma Gud som verkar allt och i alla.

⁷ Hos var och en manifesterar sig Anden så att den blir till det gemensamma bästa. ⁸ En får av Anden vishetens ord, en annan får av samma Ande förmågan att meddela kunskap. ⁹ En får tron genom Anden, en annan får av samma Ande gåvor att bota sjuka, ¹⁰ och en får kraft att göra under. En får förmågan att profetera, en förmågan att bedöma olika andar. En får förmågan att tala olika språk, och en annan får förmågan att tolka språk. ¹¹ Men allt detta verkar en och samma Ande, och han ger gåvor till var och en så som han själv vill.

Många delar, men bara en kropp

¹² Kroppen är en men består av många olika delar, och trots att dess lemmar är många utgör de en enda kropp. På samma sätt är det med Kristus. ¹³ Vi har ju alla blivit döpta i en och samma Ande, för att vi ska tillhöra samma kropp, vare sig vi är judar eller greker, slavar eller fria, för vi har alla fått dricka av en och samma Ande.

2 När pingstdagen^[a] kom, var de troende alla samlade. ² Då hördes plötsligt ett dån från himlen som en väldig storm och det fyllde hela huset där de satt. ³ Sedan såg de något som såg ut som eldslågor och de delade på sig och stannade över var och en av dem. ⁴ Och alla blev fyllda av den heliga Anden och började tala andra språk som Anden gav dem.

⁵ Många hängivna judar från olika länder var i Jerusalem ⁶ och när de hörde dånet, samlades en stor mängd människor. Förvånade fick de då höra sina egna språk talas. ⁷ De var helt förbluffade och sa: ”Hur kan det komma sig? De här människorna är ju alla från Galileen ⁸ och ändå hör vi dem tala på våra egna språk. ⁹ Vi är parther, meder och elamiter. Vi kommer från Mesopotamien, Judeen, Kappadokien, Pontos, Asien, ¹⁰ Frygien, Pamfylien,^[b] Egypten och från trakten kring Kyrene i Libyen. Vi är besökare från Rom, ¹¹ både judar och proselyter, vi är kretensare och araber. Och ändå hör vi dessa människor tala om Guds mäktiga gärningar på våra egna språk!” ¹² De var förvirrade och visste inte vad de skulle tro och de frågade varandra: ”Vad kan det här betyda?” ¹³ Men andra sa hånfullt: ”De är väl bara fulla av sött vin!”

Petrus tal på pingstdagen

¹⁴ Då steg Petrus fram tillsammans med de elva andra och började tala högt och tydligt till folket: ”Hör på mig ni judar och alla som bor i Jerusalem! Detta ska ni veta! ¹⁵ De här männen är inte fulla som ni menar. Klockan är ju bara nio på morgonen. ¹⁶ Nej, detta är vad som sagts genom profeten Joel:

Jesus visar sig för sina lärjungar

(Matt 28:16-20; Mark 16:14-18; Luk 24:36-49)

¹⁹ Samma dag, den första dagen i veckan, samlades lärjungarna på kvällen bakom låsta dörrar av rädsla för judarna. Då stod plötsligt Jesus mitt ibland dem och sa till dem: ”Frid åt er alla!” ²⁰ Sedan visade han dem sina händer och sin sida. Lärjungarna gladde sig när de fick se Herren.

²¹ Jesus sa till dem igen: ”Frid åt er alla! Så som Fadern har sänt mig, sänder jag nu er.” ²² Sedan andades han på dem och sa: ”Ta emot den heliga Anden!^{[a] 23} Om ni förlåter någon hans synder så är de förlåtna, men om ni binder någon i hans synder så är han bunden.^[b]”

³⁷ På sista dagen, som var lövhyddefestens höjdpunkt, stod Jesus upp och ropade: ”Om någon är törstig så kom till mig och drick! ³⁸ Den som tror på mig, ur hans inre ska strömmar av levande vatten flyta fram såsom det står skrivet^[a].” ³⁹ Med detta menade han Anden, som de som trodde på honom skulle få. Men Anden hade inte kommit än, eftersom Jesus ännu inte hade förhärligats.