Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Psalm 16
Den frommes underbara arv
1 En sång av David.
Bevara mig, Gud,
ty jag flyr till dig.
2 Jag säger till Herren:
"Du är min Herre,
för mig finns inget gott utom dig.
3 De heliga som finns i landet, de härliga,
hos dem har jag all min glädje."
4 De som jagar efter andra gudar
får många bedrövelser.
Jag vill inte offra deras drickoffer av blod
eller ta deras namn på mina läppar.
5 Herren är min del och min bägare,
du är den som uppehåller min arvedel.
6 En lott har tillfallit mig i det ljuvliga,
ja, ett underbart arv har jag fått.
7 Jag vill välsigna Herren, som ger mig råd,
även om natten manar mig mitt innersta.
8 Jag har alltid haft Herren för ögonen,
han är på min högra sida,
jag skall inte vackla.
9 Därför gläder sig mitt hjärta
och jublar min ära,
också min kropp får bo i trygghet.
10 Ty du skall ej lämna min själ åt dödsriket,
du skall ej låta din fromme se förgängelsen.
11 Du lär mig livets väg.
Inför ditt ansikte mättas jag av glädje,
av ljuvlighet på din högra sida för evigt.
Vännerna
9 Vad är din vän förmer än andra,
du skönaste bland kvinnor?
Vad är din vän förmer än andra,
eftersom du bönfaller oss så?
Bruden
10 Min vän är strålande vit och röd,
ypperst bland tiotusen.
11 Hans huvud är som finaste guld,
hans hår är lockigt och svart som korpen.
12 Hans ögon är som duvor
vid vattenbäckar,
duvor som badar i mjölk,
insatta som ädelstenar.
13 Hans kinder liknar väldoftande blomstersängar,
kullar av doftande kryddor.
Hans läppar är som liljor,
de dryper av flytande myrra.
14 Hans händer är som ringar av guld,
infattade med krysoliter.
Hans kropp är ett konstverk av elfenben,
täckt med safirer.
15 Hans ben är pelare av marmor
som vilar på fotstycken av finaste guld.
Att se honom är som att se Libanon,
ståtlig är han som cedrarna.
16 Hans mun är idel sötma,
allt hos honom är ljuvlighet.
Sådan är min vän, ja, sådan är min älskade,
ni Jerusalems döttrar.
Vännerna
17 Vart har han gått, din vän,
du skönaste bland kvinnor?
Vart har din vän tagit vägen?
Låt oss hjälpa dig att söka honom.
Bruden svarar
6 Min vän har gått ner till sin lustgård,
till de doftande blomstersängarna
för att låta sin hjord beta i lustgårdarna
och för att plocka liljor.
2 Jag är min väns,
och min vän är min,
där han för sin hjord i bet bland liljor.
Brudgummen talar om bruden
3 Skön som Tirsa[a] är du min älskade,
ljuvlig som Jerusalem,
överväldigande som en härskara.
Kristi uppståndelse
15 Bröder, jag vill påminna er om evangeliet som jag predikade för er, som ni tog emot och står fasta i, 2 och genom vilket ni blir frälsta. Jag vill påminna er om orden som jag förkunnade, om ni nu håller fast vid dem. Annars var det förgäves att ni kom till tro. 3 Jag meddelade er det allra viktigaste, vad jag själv hade tagit emot, att Kristus dog för våra synder enligt Skrifterna, 4 att han blev begravd, att han uppstod på tredje dagen enligt Skrifterna, 5 och att han visade sig för Kefas och sedan för de tolv. 6 Därefter visade han sig för mer än femhundra bröder på en gång, av vilka de flesta ännu lever, medan några är insomnade. 7 Sedan visade han sig för Jakob och därefter för alla apostlarna. 8 Allra sist visade han sig också för mig, som är såsom ett ofullgånget foster. 9 Ty jag är den ringaste av apostlarna. Jag är inte värd att kallas apostel, eftersom jag har förföljt Guds församling. 10 Men genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har inte varit förgäves, utan jag har arbetat mer än de alla, fast inte jag själv, utan Guds nåd som varit med mig. 11 Vare sig det gäller mig eller de andra, så förkunnar vi detta, och det är detta ni har kommit till tro på.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln