Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Herrens tjänare
42 Se, min tjänare som jag uppehåller,
min utvalde, i vilken min själ har sin glädje.
Jag har låtit min Ande komma över honom.
Han skall utbreda rätten bland hednafolken.
2 Han skall inte skria eller ropa,
inte låta sin röst höras på gatorna.
3 Ett brutet strå skall han inte krossa,
en tynande veke skall han inte släcka.
Han skall i trofasthet utbreda rätten.
4 Han skall inte förtröttas eller brytas ner,
förrän han har grundat rätten på jorden.
Havsländerna väntar på hans undervisning.
5 Så säger Gud, Herren,
han som har skapat himlen och spänt ut den,
han som har utbrett jorden med allt som växer där,
han som har givit liv åt folket som bor där
och ande åt dem som vandrar på den.
6 Jag, Herren, har kallat dig i rättfärdighet,
jag skall hålla dig i handen.
Jag skall bevara dig
och göra dig till ett förbund för folket,
till ett ljus för hednafolken,
7 för att du skall öppna blinda ögon
och föra fångar ut ur fängelset,
ur fångenskapen dem som sitter i mörker.
8 Jag är Herren, det är mitt namn.
Jag ger inte min ära åt någon annan
eller mitt lov åt avgudabilder.
9 Se, vad jag förut förkunnade har kommit.
Nu förkunnar jag nya ting,
innan de visar sig låter jag er höra om dem.
5 Ondska tänker han ut på sin bädd,
han går den väg som inte är god,
han skyr inte något ont.
6 Herre, upp i himlen räcker din nåd,
din trofasthet ända till skyarna.
7 Din rättfärdighet är som väldiga berg,
dina domar som det stora havsdjupet.
Både människor och djur räddar du, Herre.
8 Hur dyrbar är inte din nåd, Gud!
Människors barn har sin tillflykt under dina vingars skugga.
9 De mättas av de rika gåvorna i ditt hus,
av din ljuvlighets ström ger du dem att dricka.
10 Ty hos dig är livets källa,
i ditt ljus ser vi ljus.
11 Låt din nåd förbli över dem som känner dig
och din rättfärdighet över de rättsinniga.
Kristus som överstepräst
11 Men nu har Kristus kommit som överstepräst för det goda som vi äger.[a] Genom det större och fullkomligare tabernakel som inte är gjort med händer, det vill säga som inte tillhör den här skapelsen, 12 gick han en gång för alla in i det allra heligaste, inte med bockars och kalvars blod utan med sitt eget blod, och vann en evig återlösning. 13 Om nu redan blod av bockar och tjurar och askan från en kviga, stänkt på de orena, helgar till yttre renhet, 14 hur mycket mer skall då inte Kristi blod rena våra samveten från döda gärningar, så att vi tjänar den levande Guden. Ty Kristus har genom den evige Ande framburit sig själv som ett felfritt offer åt Gud.
15 Därför är Kristus medlare för ett nytt förbund, för att de kallade skulle få det utlovade eviga arvet, sedan han genom sin död hade friköpt oss från överträdelserna under det första förbundet.
Jesus smörjes i Betania
12 Sex dagar före påsk kom Jesus till Betania, där Lasarus bodde, han som Jesus hade uppväckt från de döda. 2 De ordnade där en festmåltid för honom. Marta passade upp, och Lasarus var en av dem som låg till bords med honom. 3 Då tog Maria en flaska[a] dyrbar äkta nardusolja, och smorde Jesu fötter och torkade dem med sitt hår, och huset fylldes av doften från oljan.
4 Men Judas Iskariot, en av hans lärjungar, den som skulle förråda honom, invände: 5 "Varför sålde man inte den här oljan för trehundra denarer och gav åt de fattiga?" 6 Det sade han inte därför att han brydde sig om de fattiga, utan därför att han var en tjuv och brukade ta av det som lades i kassan, som han hade hand om. 7 Jesus sade då: "Låt henne vara, hon har sparat denna olja för min begravningsdag. 8 De fattiga har ni alltid bland er, men mig har ni inte alltid."
9 En stor mängd judar fick veta att Jesus var där, och de kom dit, inte bara för Jesu skull utan också för att se Lasarus, som han hade uppväckt från de döda. 10 Då beslöt översteprästerna att döda också Lasarus, 11 ty för hans skull lämnade många judar dem och trodde på Jesus.
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln