Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Psalm 81

Högtidsglädje och olydnad

¹ För sångmästaren, till Gittít, av Asaf.

Rebecka blir Isaks hustru

24 Abraham var nu gammal och hade nått hög ålder, och Herren hade välsignat honom i allt. ² Då sade Abraham till den äldste tjänaren i sitt hus, den som hade ansvar för allt Abraham ägde: "Lägg din hand under min höft. ³ Jag binder dig med en ed vid Herren, himmelens Gud och jordens Gud, att du inte tar en hustru åt min son från döttrarna till kananeerna som jag bor ibland, ⁴ utan att du går till mitt land och till min släkt och där tar en hustru åt min son Isak." ⁵ Tjänaren sade till honom: "Men om kvinnan inte vill följa med mig till det här landet, skall jag då föra din son tillbaka till det land som du har kommit ifrån?" ⁶ Abraham svarade honom: "Se till att du inte för min son tillbaka dit. ⁷ Herren, himmelens Gud, som har tagit mig från min fars hus och från det land där jag föddes, han som har talat till mig och gett mig sin ed och sagt: 'Åt dina efterkommande skall jag ge detta land', han skall sända sin ängel framför dig, så att du kan hämta en hustru åt min son därifrån. ⁸ Men om kvinnan inte vill följa med dig, är du fri från denna ed till mig. För bara inte min son tillbaka dit!" ⁹ Då lade tjänaren sin hand under sin herre Abrahams höft och lovade honom detta med ed.

¹⁰ Tjänaren tog sedan tio av sin herres kameler och begav sig i väg med alla slags dyrbara gåvor från sin herre. Han styrde sin färd mot Nahors stad i Aram-Naharajim. ¹¹ Där lät han kamelerna lägga sig ner vid en vattenbrunn utanför staden. Det var nu kväll, den tid då kvinnorna brukade komma ut för att hämta vatten. ¹² Och han bad: " Herre, min herre Abrahams Gud, låt mig få framgång i dag och visa nåd mot min herre Abraham. ¹³ Jag står här vid vattenkällan och stadens döttrar kommer hit för att hämta vatten. ¹⁴ Den flicka som jag ber: Räck mig din kruka så att jag får dricka, och som svarar: Drick! Dina kameler skall jag också ge vatten, låt henne vara den du har bestämt åt din tjänare Isak. På så sätt skall jag veta att du har visat godhet mot min herre."

¹⁵ Och det hände att innan han hade slutat tala, se, då kom Rebecka ut med sin kruka på axeln. Hon var dotter till Betuel som var son till Milka, Abrahams bror Nahors hustru. ¹⁶ Det var en mycket vacker flicka, en ung kvinna som ingen man hade kommit nära.^[a] Hon gick ner till källan och fyllde sin kruka och steg sedan upp igen.

¹⁷ Då sprang tjänaren emot henne och sade: "Låt mig få dricka lite vatten ur din kruka." ¹⁸ Hon svarade: "Drick, min herre" och tog snabbt ner krukan i handen och gav honom att dricka. ¹⁹ När hon hade gett honom att dricka sade hon: "Jag skall ösa upp vatten åt dina kameler också, tills de alla har fått dricka." ²⁰ Hon skyndade sig att tömma sin kruka i vattenhon och sprang sedan tillbaka till brunnen för att ösa upp vatten. Hon öste så upp vatten åt alla hans kameler.

²¹ Mannen iakttog henne under tystnad, för han ville veta om Herren hade gjort hans resa framgångsrik eller inte. ²² När alla kamelerna hade druckit tog mannen fram en näsring av guld som vägde en halv sikel och två guldarmband som vägde tio siklar, ²³ och han frågade: "Vems dotter är du? Säg mig det. Och finns det plats för oss i din fars hus över natten?" ²⁴ Hon svarade honom: "Jag är dotter till Betuel, Milkas son, som hon födde åt Nahor." ²⁵ Och hon fortsatte: "Vi har gott om halm och foder. Vi har också plats så att du kan stanna över natten." ²⁶ Då böjde mannen sig ner och tillbad Herren ²⁷ och sade: "Lovad vare Herren, min herre Abrahams Gud, som inte har tagit sin nåd och trofasthet från min herre! Herren har lett mig på vägen hem till min herres släkt."

Hälsning

¹ Från den gamle^[a] till den utvalda frun och hennes barn, som jag älskar i sanningen, och inte bara jag utan alla som har lärt känna sanningen. ² Vi älskar dem för sanningens skull, som förblir i oss och skall vara med oss i evighet. ³ Nåd, barmhärtighet och frid från Gud, Fadern, och från Jesus Kristus, Faderns Son, vare med oss i sanning och kärlek.

Förmaning till trohet mot Kristi budskap

⁴ Jag blev mycket glad när jag fann sådana bland dina barn som lever i sanningen efter det bud som vi har tagit emot av Fadern. ⁵ Och nu har jag en bön till dig, min fru - det är inte något nytt bud jag här ger dig utan det som vi har haft från början - jag ber: låt oss älska varandra. ⁶ Ja, detta är kärleken: att vi lever efter hans bud. Detta är det bud ni har hört från början, att ni skall leva i kärleken.

⁷ Ty många bedragare har gått ut i världen, och de bekänner inte att Jesus är Kristus, som har kommit i köttet. En sådan är Bedragaren, Antikrist. ⁸ Se till att ni inte förlorar det vi har arbetat för utan får full lön. ⁹ Den som inte förblir i Kristi lära utan går utöver den, han har inte Gud. Den som förblir i hans lära har både Fadern och Sonen. ¹⁰ Om därför någon kommer till er och inte för med sig denna lära, så skall ni inte ta emot honom i ert hem eller hälsa honom välkommen. ¹¹ Den som välkomnar en sådan gör sig medskyldig till hans onda gärningar.

Slutord

¹² Fastän jag har mycket att säga er vill jag inte göra det med papper och bläck. Jag hoppas i stället kunna komma till er och tala direkt med er, så att vår glädje kan bli fullkomlig. ¹³ Din utvalda systers barn hälsar till dig.