Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Josia gör slut på all avgudadyrkan

(2 Krön 34:3-7; 34:29-33)

23 Då kallade kungen samman alla de äldste i Juda och Jerusalem. ² Han gick upp till Herrens hus, tillsammans med alla män i Juda, alla invånarna i Jerusalem, präster och profeter och allt folk, både små och stora. Han läste för dem allt som stod i förbundsboken som upptäckts i Herrens hus. ³ Kungen stod vid sin pelare och förnyade inför Herren förbundet, så att de skulle hålla sig till Herren, lyda hans bud, förordningar och föreskrifter och med hela sitt hjärta och sin själ fullgöra bestämmelserna som boken föreskrev. Och hela folket trädde in i förbundet.

⁴ Sedan befallde kungen översteprästen Hilkia och de övriga prästerna och tempelvakten att föra ut ur Herrens tempel alla föremål som hade tillverkats för Baal, Ashera och himlens hela härskara. De brände upp alltsammans i Kidrons dal utanför Jerusalem, och fraktade sedan askan till Betel. ⁵ Josia avsatte också de avgudapräster som Juda kungar hade tillsatt för att tända offereldar på offerplatserna över hela Juda och omkring Jerusalem, alla de som hade bränt rökelse till Baal, solen, månen, stjärnorna och himlens hela härskara. ⁶ Han tog bort asherapålen från Herrens hus och förde den till Kidrons dal, där han brände upp den. Han krossade den till stoft och strödde ut askan över den allmänna begravningsplatsen. ⁷ Han rev också ner husen runt Herrens hus där de manliga prostituerade höll till och där kvinnorna vävde tyg åt Ashera.

⁸ Josia lät hämta alla Herrens präster från Judas städer och orenade offerplatserna där de hade tänt offereld, från Geva till Beer Sheva. Han rev ner offerplatserna vid portarna, vid Josuas, Jerusalems borgmästares, port, som ligger till vänster om stadsporten.

Josia utlyser ett påskfirande

(2 Krön 35:1; 35:8-19)

²¹ Kungen gav också befallning om att folket skulle fira påskhögtiden till Herrens, deras Guds, ära, precis som det var föreskrivet i förbundsboken. ²² Det hade inte firats någon sådan påsk sedan domarnas tid i Israel och inte någon gång under alla dessa år i vare sig Israel eller Juda. ²³ Först under kung Josias artonde regeringsår firades denna påsk till Herrens ära i Jerusalem.

²⁴ Josia gjorde sig också av med andebesvärjarna och spåmännen, husgudar och avgudar, alla vidrigheter som fanns i Juda och i Jerusalem. Han följde de lagar som fanns i den bok som prästen Hilkia hade hittat i Herrens hus. ²⁵ Ingen kung, vare sig före eller efter Josia, har så som han omvänt sig till Herren av hela sitt hjärta, av hela sin själ och av hela sin kraft och följt hela Moses lag.

Paulus får lida men kämpar vidare

4 Eftersom vi genom Guds barmhärtighet nu har denna tjänst ger vi inte upp. ² Vi tar inte till några hemliga och skamliga metoder eller falska knep och förvränger inte Guds ord, utan lägger öppet fram sanningen och överlåter åt var och en att bedöma oss utifrån sitt samvete inför Gud.

³ Om evangeliet vi förkunnar är dolt^[a], är det dolt för dem som är på väg att gå förlorade. ⁴ Den här tidsålderns gud har förblindat dem som inte tror, så att de inte kan se ljuset från evangeliet om Kristus härlighet, Guds avbild. ⁵ Vi förkunnar inte oss själva utan Jesus Kristus, som är Herren^[b], och att vi är era tjänare för Jesus skull. ⁶ Gud sa: ”Ljus ska lysa i mörkret”, och han har lyst upp våra hjärtan, så att kunskapen om Guds härlighet som strålar från Kristus ansikte ska sprida sitt ljus.

⁷ Vi har denna skatt i en bräcklig lerkruka, för att den väldiga kraften ska vara från Gud och inte från oss själva. ⁸ Vi är hårt pressade från alla håll men inte krossade, rådvilla men inte desperata, ⁹ förföljda men inte övergivna, slagna till marken men inte utplånade. ¹⁰ Vi bär alltid Jesus död i vår kropp, för att också Jesus liv ska bli synligt i vår kropp. ¹¹ För Jesus skull riskerar vi gång på gång våra liv, för att hans liv ska bli synligt i vår dödliga kropp. ¹² Alltså verkar döden i oss men livet i er.