Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Tacksägelse och bön
(Ps 70)
40 För körledaren. Av David. En psalm.
2 Uthålligt väntade jag på Herren,
tills han böjde sig ner till mig och hörde mitt rop.
3 Han drog upp mig ur fördärvets grop,
upp ur träsket och dyn,
han satte mina fötter på en klippa
och ställde mig på fast mark.
4 Han gav mig en ny sång i min mun,
en lovsång till vår Gud,
Många ska se det och frukta
och sätta sin lit till Herren.
5 Lycklig är den som förtröstar på Herren
och som inte vänder sig till de stolta,
till dem som viker av till falska gudar.
6 Herre, min Gud,
du har gjort många under och planer för oss.
Ingen är som du.
Om jag ville tala och berätta om dem,
är de så många att jag inte kan räkna dem.
7 Offer och gåvor önskade du inte.
– Du har gett mig öron[a] som hör.–
Brännoffer och syndoffer
frågade du inte efter.
8 Då sa jag: ”Se, här är jag.
I bokrullen står det skrivet om mig.
9 Jag vill göra din vilja, min Gud,
för din lag är i mitt hjärta.”
10 Jag förkunnar rättfärdighet i den stora församlingen,
jag tillsluter inte min mun, det vet du, Herre.
11 Jag döljer inte din rättfärdighet inom mig,
jag talar om din trofasthet och räddning.
Jag döljer inte din nåd och sanning inför den stora församlingen.
30 När Isak hade välsignat Jakob och denne knappt mer än hunnit lämna rummet, kom Esau tillbaka från sin jakt. 31 Han hade också lagat till en god måltid och gick in till Jakob med den. ”Far, här är jag med viltet”, sa han. ”Sätt dig upp och ät, så att du kan ge mig din välsignelse!” 32 ”Vem är det som kommer?” undrade Isak.
”Det är ju jag, Esau, din förstfödde”, sa Esau. 33 Då blev Isak alldeles förskräckt: ”Men vem var det då som just var här med viltet som jag åt, strax innan du kom?” undrade han. ”Jag gav honom min välsignelse, och då kommer han att vara välsignad.”
34 När Esau hörde vad hans far sa, gav han ett högt och bittert klagorop: ”O, min far, välsigna också mig!”
35 ”Din bror var här och lurade mig. Nu har han stulit din välsignelse”, konstaterade Isak. 36 ”Inte undra på att de kallar honom Jakob[a]! Han har bedragit mig två gånger. Först tog han min förstfödslorätt, och nu har han stulit min välsignelse. Har du inte sparat en enda välsignelse åt mig?” frågade Esau.
37 Då sa Isak: ”Jag har gjort Jakob till din herre, och du och hela hans släkt ska vara hans tjänare. Jag har försett honom med överflöd av säd och vin. Vad finns det kvar som jag kan ge åt dig, min son?” 38 ”Finns det inte en enda välsignelse kvar åt mig? Far, välsigna mig också”, bad Esau och brast i högljudd gråt.
Då svarade hans far Isak:
Löftet om den heliga Anden – Jesus återvänder till himlen
1 I min första bok[a] berättade jag, ärade Theofilos, om allt som Jesus började göra och undervisa om 2 ända fram till den dag då han togs upp till himlen, efter att han genom den heliga Anden gett sina befallningar till apostlarna[b] som han hade utvalt. 3 Han visade sig för dem efter sitt lidande och bevisade på många sätt för dem att han levde. Under fyrtio dagar visade han sig för dem och talade om Guds rike.
4 Vid ett av dessa tillfällen då han åt med dem, sa han till dem: ”Lämna inte Jerusalem, utan vänta på vad Fadern har utlovat och som ni har hört mig tala om! 5 Johannes döpte er i vatten men om några få dagar ska ni bli döpta i den heliga Anden.”
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.