Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Uppmuntran att slutföra arbetet på templet

2 Det var den tjugofjärde dagen i sjätte månaden av Dareios andra regeringsår.^[a]

² Den tjugoförsta dagen i sjunde månaden^[b] kom Herrens ord genom profeten Haggaj: ³ ”Fråga ståthållaren i Juda, Serubbabel, Shealtiels son, och översteprästen Josua, Josadaks son, och den rest av folket som finns kvar: ⁴ ’Finns det någon bland er som är kvar som såg detta tempel i dess forna härlighet? Och vad är det ni ser nu? Ser det inte ut för er som ingenting? ⁵ Men var vid gott mod, Serubbabel! säger Herren. Var vid gott mod, överstepräst Josua, Josadaks son! Var vid gott mod, allt folk i landet, säger Herren, och arbeta, för jag är med er, säger härskarornas Herre. ⁶ Det var ett löfte jag gav er när ni drog ut ur Egypten, och min Ande förblir mitt ibland er. Var inte rädda.’

⁷ För så säger härskarornas Herre: ’Inom en mycket kort tid ska jag skaka både himmel och jord och hav och land. ⁸ Jag ska skaka om alla folk, och alla folks dyrbarheter ska föras dit^[c]. Jag ska fylla detta hus med härlighet, säger härskarornas Herre. ⁹ Mitt är silvret och mitt är guldet, säger härskarornas Herre.

Lova Herren, allt skapat

145 En lovsång av David.

Händelser innan Jesus kommer tillbaka

2 När det gäller vår Herre Jesus Kristus återkomst och att vi ska samlas hos honom, ber vi er, syskon, ² att inte utan vidare tappa fattningen och låta er skrämmas, vare sig av någon ande eller något vi skulle ha sagt eller skrivit och som hävdar att Herrens dag redan är här. ³ Låt er inte luras, vad de än säger. Först måste nämligen ett avfall komma och en laglöshetens människa^[a] träda fram, undergångens son. ⁴ Han är motståndaren, som ska trotsa allt som kallas gud och är heligt. Han ska ta plats i Guds tempel och påstå att han själv är Gud.

⁵ Kommer ni inte ihåg att jag berättade det när jag var hos er?

Håll fast vid sanningen

¹³ Men vi måste alltid tacka Gud för er, syskon som Herren Jesus älskar. Gud utvalde ju er redan från tidens början^[a] till att bli räddade genom att Anden helgar er och genom tron på sanningen. ¹⁴ Det var detta Gud kallade er till genom evangeliet som vi förkunnar, så att ni skulle få dela härligheten med vår Herre Jesus Kristus.

¹⁵ Stå därför fasta, syskon, och följ den undervisning ni har fått av oss, muntligen eller i våra brev.

¹⁶ Må vår Herre Jesus Kristus själv, och Gud, vår Fader, som älskar oss och i sin nåd har gett oss evig tröst och ett säkert hopp, ¹⁷ uppmuntra era hjärtan och ge er kraft att alltid göra och säga det som är gott.

Ska de döda uppstå igen?

(Matt 22:23-33; Mark 12:18-27)

²⁷ Sedan kom några saddukeer^[a] till honom. De påstår att det inte finns någon uppståndelse, så de frågade:

²⁸ ”Mästare, Mose skrev att om en man dör barnlös, ska hans bror gifta sig med änkan och skaffa en arvtagare åt sin bror.^{[b] 29} Nu fanns det sju bröder. Den äldste gifte sig och dog barnlös. ³⁰ Bror nummer två ³¹ och tre gifte sig med änkan, och så fortsatte det tills alla sju hade varit gifta med henne och dött utan att lämna några barn efter sig. ³² Till slut dog också kvinnan. ³³ När de nu uppstår från de döda, vems hustru blir hon då? Alla sju har ju varit gifta med henne.”

³⁴ Jesus svarade saddukeerna: ”Den här tidsålderns människor gifter sig och blir bortgifta. ³⁵ De som anses värdiga att få vara med i den kommande tidsåldern och uppstå från de döda, de ska inte gifta sig eller bli bortgifta. ³⁶ De kan inte heller dö, utan ska vara som änglarna. De är Guds barn, för de har uppstått. ³⁷ Att de döda uppstår bevisar också Mose när han talar om törnbusken. Han kallar Herren för Abrahams, Isaks och Jakobs Gud.^{[c] 38} Gud är alltså inte en gud för döda, utan för levande. Alla är levande för honom.”