Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
97 Vad jag älskar din lag!
Jag tänker på den hela dagen.
98 Dina bud gör mig klokare än mina fiender,
de är ständigt hos mig.
99 Jag är visare än alla mina lärare,
för jag begrundar dina förordningar.
100 Jag är visare än de gamla,
för jag håller dina stadgar.
101 Jag vill hålla mig borta från alla onda vägar,
för jag vill vara lydig mot ditt ord.
102 Jag vänder mig inte bort från dina beslut,
för du undervisar mig.
103 Hur söt är inte smaken av dina ord!
De smakar sötare än honung i min mun.
104 Av dina stadgar får jag förstånd,
därför avskyr jag all slags falskhet.
15 Så säger Herren:
”Ett rop hörs i Rama,
klagan och bitter gråt.
Rakel gråter över sina barn
och låter sig inte tröstas,
för hennes barn finns inte mer.”
16 Så säger Herren:
”Gråt inte längre,
fäll inga fler tårar,
för du ska få lön för din möda, säger Herren.
De ska återvända från sitt fiendeland.
17 Det finns hopp för din framtid, säger Herren.
Dina barn ska återvända till sitt eget land.
18 Jag har hört Efraims klagan:
’Du har tuktat mig,
jag har blivit tuktad
som en otämjd kalv.
För mig tillbaka,
så kommer jag tillbaka,
för du är Herren, min Gud.
19 Jag vände mig bort
men ångrade mig.
Jag kom till besinning
och slår nu mina lår i sorg.[a]
Jag skäms och är förödmjukad
över min ungdoms synder.’
20 Är inte Efraim min älskade son,
mitt käraste barn?
Trots att jag ofta går till rätta med honom
tänker jag ständigt på honom.
Mitt hjärta ömmar för honom,
och jag måste förbarma mig över honom, säger Herren.
21 Sätt upp vägmärken åt dig,
ställ upp vägvisare.
Rätta dig efter den led du följt,
vägen du förut gått.
Vänd tillbaka, jungfru Israel,
vänd tillbaka till dessa dina städer!
22 Hur länge ska du vackla hit och dit,
du trolösa dotter?
Herren ska skapa något nytt på jorden –
en kvinna ska omsluta[b] en man.”
23 Så säger härskarornas Herre, Israels Gud: ”Ännu en gång ska detta ord uttalas i Juda land och dess städer, när jag låter dem återvända från sin exil: ’Herren välsigne dig, du rättfärdighetens boning, du heliga berg!’ 24 Där ska alla från hela Juda och dess städer bo, bönder och kringströvande herdar. 25 Jag ska ge de trötta att dricka och mätta de svaga.”
26 Sedan vaknade jag och såg mig omkring. Min sömn hade varit behaglig.
Jesus botar den blinde Bartimaios utanför Jeriko
(Matt 20:29-34; Luk 18:35-43)
46 De kom till Jeriko. Och när han och hans lärjungar och en stor skara folk var på väg ut från staden, satt en blind tiggare som hette Bartimaios (son till Timaios) vid vägkanten.
47 När Bartimaios fick höra att det var Jesus från Nasaret som kom, började han ropa: ”Jesus, Davids Son, förbarma dig över mig!”
48 Många försökte få honom att hålla tyst, men han ropade bara ännu högre: ”Davids Son, förbarma dig över mig!”
49 Jesus stannade och sa: ”Be honom komma hit!” Då ropade de på den blinda mannen och sa: ”Lugna ner dig. Res på dig och kom. Jesus ropar på dig.” 50 Bartimaios slängde av sig sin mantel och hoppade upp och kom fram till Jesus.
51 ”Vad vill du att jag ska göra för dig?” frågade Jesus.
”Rabbouni[a]”, sa den blinde, ”jag vill kunna se igen!”
52 Då sa Jesus till honom: ”Gå! Din tro har gjort dig frisk[b].” Och genast kunde mannen se. Sedan följde han efter Jesus på vägen.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.