Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
49 Tänk på vad du talat till mig, din tjänare,
du har gett mig hopp.
50 Det du sagt ger mig tröst i lidandet
och håller mig vid liv.
51 Oförskämda människor visar ständigt förakt mot mig,
men jag viker inte från din lag.
52 Jag minns dina beslut från forna tider, Herre,
jag finner tröst i dem.
53 Jag grips av vrede
när de gudlösa förkastar din lag.
54 Dina bud är min lovsång
överallt där jag går fram.
55 Ditt namn, Herre, begrundar jag på natten,
och jag vill hålla din lag.
56 Det har blivit mig förunnat
att lyda dina stadgar.
Herren lovar fred och välstånd
33 Herrens ord kom till Jeremia en andra gång, medan han fortfarande satt inspärrad på vaktgården: 2 ”Så säger Herren, han som skapade jorden[a], Herren, som formade och fastställde den – Herren är hans namn: 3 ’Ropa till mig, så ska jag svara dig och berätta för dig stora och ofattbara ting som du inte känner till.’ 4 För så säger Herren, Israels Gud, om husen i denna stad och om judakungarnas palats som rivits ner för belägringsvallarnas och svärdets skull,[b] 5 om dem som har kommit hit för att strida mot kaldéerna: ’De ska fyllas med döda kroppar av de människor som jag dödat i min vrede och förbittring. Jag har dolt mitt ansikte för denna stad för all deras ondskas skull.
6 Se, jag ska ge läkedom och helande, jag ska bota dem och låta dem njuta av fred och trygghet i överflöd. 7 Jag ska föra Juda och Israel tillbaka från deras exil och bygga upp dem så att de blir som förut. 8 Jag ska rena dem från all den synd de begått mot mig och förlåta dem alla synder de begått mot mig och genom vilka de gjort uppror mot mig. 9 Då kommer staden att bli till heder för mig, till glädje, pris och ära inför alla jordens folk, när de får höra allt det goda jag gör för dem. De kommer att förskräckas och darra för allt det goda jag gör och för den välgång jag ger den.’ ”
10 Så säger Herren: ”Än en gång ska man på denna plats, som ni säger vara ödelagd, utan människor och djur, i städerna i Juda och på Jerusalems gator, som är tomma, utan människor och djur, höras 11 glada röster, jubelrop och bröllopsglädje, rop från dem som bär fram tackoffer i Herrens hus och säger:
’Prisa härskarornas Herre,
för Herren är god,
och hans nåd består för evigt.’
Jag ska återställa landets lycka som det en gång var, säger Herren.
12 Så säger härskarornas Herre: ’På denna plats, som nu är öde, utan människor och djur, och i alla dess städer ska än en gång finnas betesmarker där herdar kan låta sina hjordar vila. 13 I bergsbygdens, i Låglandets och i Negevs städer, i Benjamins land, i trakten runt Jerusalem och i Judas städer ska hjordar åter ströva omkring och herdar räkna in sina får,’ säger Herren.
Jesus talar med en rik ung man
(Mark 10:17-31; Luk 18:18-30)
16 En ung man kom nu och frågade Jesus: ”Mästare, vad ska jag göra för gott för att få evigt liv?”
17 ”Varför frågar du mig om vad som är gott?” svarade Jesus. ”Det finns bara en som är god. Men evigt liv kan du få om du håller buden.” 18 ”Vilka av buden?” frågade mannen. Jesus svarade: ” ’Du ska inte mörda, Du ska inte vara otrogen i ditt äktenskap, Du ska inte stjäla, Du ska inte vittna falskt, 19 Visa respekt för din far och mor, och Du ska älska din medmänniska som dig själv.’ ”[a]
20 ”Jag har hållit alla dessa”, svarade den unga mannen. ”Vad mer behöver jag göra?”
21 Jesus sa till honom: ”Om du vill bli fullkomlig, så gå och sälj allt du äger och ge pengarna till de fattiga. Då ska du få en skatt i himlen. Kom sedan och följ mig.”
22 Men när den unga mannen hörde detta gick han bedrövad därifrån, för han ägde mycket.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.