Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

⁴ Deras tal är ett flöde av fräckheter,
    alla som gör orätt förhäver sig.
⁵ De krossar ditt folk, Herre,
    de förtrycker din arvedel.
⁶ Brutalt dödar de änkor och främlingar,
    och de mördar faderlösa barn.
⁷ ”Herren ser det inte”, säger de,
    ”Jakobs Gud märker det inte.”

⁸ Besinna er, ni vettlösa bland folket!
    Ni dårar, när ska ni ta ert förnuft till fånga?
⁹ Skulle han som har planterat örat inte höra?
    Skulle han som har format ögat inte se?
¹⁰ Skulle han som tillrättavisar folken inte straffa?
    Skulle han som undervisar människan inte veta?
¹¹ Herren känner människornas tankar
    och vet att de är tomhet.

¹² Lycklig är den som du, Herre, fostrar
    och undervisar utifrån din lag,
¹³ för att ge honom ro i onda tider,
    tills de gudlösas grav har grävts.
¹⁴ För Herren förkastar inte sitt folk,
    han överger inte sin arvedel.
¹⁵ Ty rättfärdigheten ska åter gälla i domen,
    och alla som har uppriktiga hjärtan ska rätta sig efter det.

¹⁶ Vem vill stå upp för mig mot de onda?
    Vem vill försvara mig mot dem som gör orätt?
¹⁷ Om inte Herren hade hjälpt mig,
    skulle jag snart bo i tystnaden.
¹⁸ När jag tänkte: ”Nu tappar jag fotfästet,”
    då var din nåd mitt stöd, Herre.
¹⁹ När ångesten fyller mitt sinne,
    ger din tröst mig glädje.

²⁰ Skulle en korrumperad domstol ha ditt stöd,
    då orätt skipas i lagens namn?
²¹ De gör en sammansvärjning mot den rättfärdige
    och dömer den oskyldige till döden.
²² Herren är min borg,
    min Gud är en tillflykt och en klippa för mig.
²³ Han låter deras orätt komma över dem själva,
    han krossar dem för deras ondska,
Herren, vår Gud förgör dem.

²⁰ Meddela detta för Jakobs folk,
    förkunna det i Juda:
²¹ Hör detta, du dåraktiga folk
    som inget förstår,
som har ögon men inte ser
    och öron men inte hör.
²² Skulle ni inte frukta mig?
    säger Herren,
skulle ni inte bäva inför mig?
    Jag satte sanden till havets gräns,
till en evig ordning som inte kan överskridas.
    Dess vågor svallar men dämpas där,
de brusar men kommer inte över.
²³     Men detta folk är trotsigt och upproriskt.
Det har vänt sig bort och gått sin egen väg.
²⁴     De tänker inte:
’Låt oss frukta Herren, vår Gud,
    han som ger regn i rätt tid,
både höst och vår,
    och tryggar våra skördeveckor.’
²⁵ Era brott har rubbat den här ordningen,
    era synder har berövat er allt detta goda.

²⁶ Bland mitt folk finns det onda människor
    som lurar som fågelfängare
och lägger ut fällor för att fånga människor.^[a]
27     Likt en bur full av fåglar
är deras hus fulla av svek.
    Därför har de blivit mäktiga och rika,
²⁸ feta och skinande^[b],
    och det finns ingen gräns för deras onda gärningar.
De dömer inte rättvist
    och driver inte den faderlöses sak till seger,
inte heller försvarar de den fattiges rätt.
²⁹     Skulle jag inte straffa dem för sådant?
säger Herren.
    Skulle jag inte låta min hämnd drabba ett sådant folk?

³⁰ Fruktansvärda och förskräckliga ting
    har hänt landet.
³¹ Profeterna profeterar lögn,
    prästerna styr efter deras råd,
och mitt folk vill ha det så!
    Men vad ska ni göra
när slutet på detta kommer?