Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Psalm 139
Herren vet allt och är överallt
1 För sångmästaren, en psalm av David.
Herre, du utrannsakar mig och känner mig.
2 Om jag sitter eller står, vet du det,
du förstår mina tankar fjärran ifrån.
3 Om jag går eller ligger, utforskar du det,
med alla mina vägar är du förtrogen.
4 Innan ett ord är på min tunga,
vet du, Herre, allt om det.
5 Du omsluter mig på alla sidor
och håller mig i din hand.
6 En sådan kunskap är mig alltför underbar,
den är så hög att jag ej kan förstå den.
13 Du har skapat mina njurar,
du sammanvävde mig i moderlivet.
14 Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad.
Ja, underbara är dina verk,
min själ vet det så väl.
15 Benen i min kropp var ej osynliga för dig,
när jag formades i det fördolda,
när jag bildades i jordens djup.
16 Dina ögon såg mig när jag ännu var ett outvecklat foster.
Alla mina dagar blev skrivna i din bok,
de var bestämda
innan någon av dem hade kommit.
17 Hur outgrundliga[a] är inte för mig dina tankar, Gud,
hur stor är inte deras mångfald!
18 Skulle jag räkna dem är de fler än sandkornen.
När jag vaknar är jag ännu hos dig.
Jeremias bön om frälsning
14 Hela mig, Herre, så blir jag helad.
Fräls mig, så blir jag frälst.
Ty du är min lovsång.
15 Se, de säger till mig:
"Vad blir det av Herrens ord?
Låt det inträffa!"
16 Jag har inte dragit mig undan
från att vara en herde som följer dig,
och fördärvets dag har jag inte längtat efter.
Du vet själv att det som kom över mina läppar
sades inför ditt ansikte.
17 Bli inte till skräck för mig!
Du är ju min tillflykt på den onda dagen.
18 Låt mina förföljare stå där med skam,
men låt inte mig komma på skam.
Låt dem bli förskräckta,
men låt inte mig bli förskräckt.
Låt den onda dagen komma över dem
och krossa dem med dubbel förödelse.
Sabbatsbudet
19 Herren sade till mig: Gå och ställ dig i Folkets port där Juda kungar går in och ut, och sedan i Jerusalems alla andra portar, 20 och säg till dem: Hör Herrens ord, ni Juda kungar och hela Juda och alla Jerusalems invånare som går in genom dessa portar. 21 Så säger Herren: Se för era själars skull till att ni på sabbatsdagen inte bär eller för in någon börda genom Jerusalems portar. 22 För inte ut någon börda ur era hus på sabbatsdagen och gör inte heller något annat arbete, utan håll sabbatsdagen helig så som jag har befallt era fäder. 23 Men de ville inte höra eller lyssna till detta utan var hårdnackade, så att de inte hörde eller tog emot tillrättavisning. 24 Men om ni hör mig, säger Herren, så att ni på sabbaten inte för in någon börda genom denna stads portar utan håller sabbaten helig och inte gör något annat arbete på den dagen, 25 då skall kungar och furstar som kommer att sitta på Davids tron dra in genom denna stads portar på vagnar och hästar, med sina furstar, Juda män och Jerusalems invånare. Och denna stad skall då vara bebodd för alltid. 26 Från Juda städer, från trakten kring Jerusalem, från Benjamins land, från Låglandet, Bergsbygden och Negev skall man komma och bära fram brännoffer, slaktoffer, matoffer och rökelse samt gemenskapsoffer till Herrens hus. 27 Men om ni inte hör mitt bud att hålla sabbaten helig och att inte bära någon börda in genom Jerusalems portar på sabbatsdagen, då skall jag tända en eld i dess portar och den elden skall förtära Jerusalems palats. Den elden kan inte släckas.
Inte fred utan svärd
34 Tro inte att jag har kommit för att skapa fred på jorden. Jag har inte kommit med fred utan med svärd. 35 Jag har kommit för att skilja en son från sin far, en dotter från sin mor och en sonhustru från sin svärmor, 36 och en man får sina egna till fiender. 37 Den som älskar sin far eller mor mer än mig är mig inte värdig, och den som älskar sin son eller dotter mer än mig är mig inte värdig. 38 Den som inte tar sitt kors och följer mig är mig inte värdig. 39 Den som finner sitt liv skall mista det, och den som mister sitt liv för min skull skall finna det.
40 Den som tar emot er tar emot mig, och den som tar emot mig tar emot honom som har sänt mig. 41 Den som tar emot en profet därför att det är en profet, han skall få en profets lön. Och den som tar emot en rättfärdig man därför att det är en rättfärdig, han skall få en rättfärdig mans lön. 42 Och den som ger en av dessa små en bägare friskt vatten att dricka, därför att det är en lärjunge - amen säger jag er: Han skall inte gå miste om sin lön."
1996, 1998 by Stiftelsen Svenska Folkbibeln