Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Guds allvetande och allestädes närvaro
139 För körledaren. En psalm av David.
Herre, du rannsakar mig och vet allt om mig.
2 Du vet om jag sitter eller står.
Även om du är långt borta från mig
vet du vad jag tänker.
3 Du granskar mig vare sig jag går eller ligger.
Du vet om allt som jag företar mig.
4 Redan innan jag har ett ord på min tunga
vet du, Herre, vad jag tänker säga.
5 Du omsluter mig på alla sidor,
och du håller din hand över mig.
6 Att veta detta är förunderligt för mig,
mycket större än vad jag någonsin kan förstå.
13 Du skapade organen inne i min kropp,
du vävde samman mig i min mors livmoder.
14 Jag prisar dig för det förunderliga,
att jag är så underbart skapad!
Dina verk är förunderliga, det vet jag väl.
15 Mitt skelett var inte dolt för dig
när jag formades i det tysta,
när jag vävdes samman i jordens djup.
16 Du såg mig innan jag föddes.
I din bok blev varje bestämd dag i mitt liv inskriven
innan någon av dem började.[a]
17 Hur ofattbara är inte dina tankar för mig, Gud!
Hur enormt är inte deras antal!
18 Om jag försökte räkna dem
skulle de vara fler än sandkornen.
När jag vaknar,
är jag fortfarande hos dig.
Jeremias klagan inför Herren
10 ”Ve mig, min mor, att du födde mig,
en man som orsakar strid och oenighet
i hela landet!
Jag har varken lånat
eller lånat ut pengar,
men ändå förbannar alla mig.”
11 Herren sa:
”Jag ska befria dig och låta det gå dig väl.
Jag ska sannerligen få dina fiender
att be med dig i nödens och olyckans tid.[a]
12 Kan man bryta sönder järn,
järn från norr, eller koppar?
13 Dina rikedomar och skatter
ska jag utlämna för plundring,
utan betalning,
på grund av alla dina synder
överallt i ditt land.
14 Jag ska låta dig föras som slav
till dina fiender i ett land
som du inte känner.
Min vrede brinner som eld mot er.”
15 Herre, du vet detta.
Tänk på mig, ta dig an mig,
låt hämnd drabba mina förföljare.
Du som är långmodig,
ta inte bort mig.
Tänk på att det är för din skull
jag får lida förakt.
16 Jag fann dina ord och åt dem.
Ditt ord blev mitt hjärtas glädje och fröjd,[b]
för jag är uppkallad efter ditt namn,
Herre, härskarornas Gud.
17 Jag har inte fått glädjas i goda vänners sällskap,
inte roat mig.
Eftersom din hand legat över mig,
har jag suttit ensam,
och din vrede har uppfyllt mig.
18 Varför måste jag ständigt lida,
varför kan inte mitt sår läkas?
Det vill inte läka.
Du har blivit för mig som en sinande bäck,
som vatten man inte kan lita på.
19 Därför säger Herren:
”Om du vänder om
ska jag återupprätta dig,
och du får tjäna mig.
Om du talar värdigt, inte ovärdigt,
ska du få vara min talesman.
Folk ska återvända till dig,
men du får inte gå tillbaka till dem.
20 Jag ska göra dig till en mur för detta folk,
till en befäst kopparmur.
De ska anfalla dig
men inte kunna besegra dig,
för jag är med dig
för att befria och rädda dig, säger Herren.
21 Jag ska rädda dig ur de ondas makt
och befria dig ur de grymmas grepp.”
Paulus skickar tillbaka Epafroditos
25 Jag tror att jag måste skicka tillbaka vår bror Epafroditos till er. Ni skickade honom till mig för att hjälpa mig med det jag behövde, och han har arbetat och kämpat tillsammans med mig. 26 Men nu längtar han efter er alla och är orolig över att ni har fått höra att han var sjuk. 27 Och han var verkligen svårt sjuk, han höll faktiskt på att dö. Men Gud förbarmade sig över honom, och inte bara över honom, utan också över mig, så att jag slapp drabbas av ännu en sorg i allt mitt elände. 28 Därför skickar jag honom mer än gärna tillbaka till er, för att ni ska få glädjen att få träffa honom igen. Dessutom kommer jag då att ha ett bekymmer mindre. 29 Ta väl emot honom i Herren med stor glädje, och visa uppskattning mot sådana som han. 30 Det var ju på grund av sitt arbete för Kristus som han var nära att dö. Han var villig att riskera livet för att hjälpa mig med sådant som ni inte kunde göra.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.