Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Klagan över landets och templets förstörelse
74 Maskil. Av Asaf.[a]
Gud, varför har du förkastat oss för evigt?
Varför brinner din vrede mot fåren på dina egna ängar?
2 Kom ihåg din församling
som du en gång vann åt dig,
ditt folk som du friköpte till din egendom,
Sions berg, din boning.
3 Styr dina steg mot de eviga ruinerna.
Fienden har ödelagt allting i helgedomen.
4 Dina fiender har skränat i ditt hus
och ställt upp sina egna tecken där.
5 Det var som när man slår med yxor
i en tät skog.
6 De slog sönder alla snidade paneler
med yxor och bräckjärn.
7 De satte eld på din helgedom,
så att den brann ner till grunden.
De vanhelgade ditt namns boning.
8 De sa för sig själva:
”Vi ska krossa dem helt.”
De brände ner alla gudstjänstplatser i landet.
9 Vi ser inte våra tecken.
Profeterna är borta.
Ingen av oss vet hur länge detta varar.
10 Gud, hur länge ska fienden få håna?
Ska fienden för all framtid få dra ditt namn i smutsen?
11 Varför griper du inte in utan håller tillbaka din högra hand?
Dra fram den ur din mantel och förgör dem!
12 Gud, sedan urminnes tid har du varit min kung.
Du kommer med räddning till jorden.
13 Med din styrka besegrade du Havet.
Du klöv havsodjurens huvuden,
14 du krossade Leviatans huvuden
och gav honom till mat åt öknens varelser.[b]
15 Du öppnade källor och strömmar,
du lät starka strömmar torka ut.
16 Både dag och natt är din egendom,
och du satte dit både ljuset och solen.
17 Du har satt jordens gränser,
och du skapade sommaren och vintern.
18 Men Herre, tänk på hur fienden hånar
och hur dåraktigt folk föraktar ditt namn.
19 Utlämna inte din turturduva[c] åt dessa rovdjur,
glöm inte dina hjälplösa för alltid.
20 Kom ihåg ditt förbund!
Landets mörka hörn är våldets boningar.
21 Låt inte den förtryckte dra sig undan i skam,
låt de fattiga och förtryckta prisa ditt namn.
22 Res dig, Gud, och försvara din sak!
Tänk på hur du dagen lång hånas av dårar.
23 Ha inte överseende med dina motståndares skrik
och fienders larm som ständigt hörs.
8 Ve er som skaffar hus efter hus
och lägger fält till fält,
så att det inte längre finns någon plats kvar,
och ni blir de enda som bor i landet.
9 Men detta har jag hört från härskarornas Herre:
”Många hus ska sannerligen ligga öde,
stora och fina, men utan invånare.
10 En vingård på tio plogland
ska inte ge mer än en knapp tunna vin,
och av det utsäde som sås
ska man bara få en tiondel tillbaka.”
11 Ve dem som går upp tidigt på morgonen
för att jaga efter starka drycker
och sitter till långt fram på nätterna,
berusade av vin!
12 I deras dryckesfester hörs cittra, harpa, puka och flöjt,
och där finns vin.
Men Herrens verk ser de inte,
vad han gör bryr de sig inte om.
13 Därför ska mitt folk föras bort i fångenskap,
för de är utan förstånd.
Dess stormän ska dö av hunger,
och dess larmande hop ska tyna bort av törst.
14 Därför vidgar dödsriket sitt gap
och spärrar upp sin mun utan gräns,
och dit ner störtar stadens förnämsta,
liksom den larmande hopen som nu jublar där.
15 Då böjs människan ner,
mänskligheten förödmjukas,
de högmodigas blick förödmjukas.
16 Men härskarornas Herre är upphöjd i sin dom,
Gud, den Helige, visar sig helig i sin rättfärdighet.
17 Då ska lammen beta som på sin egen betesmark,
fåren finna sin föda bland ruiner efter de rika.[a]
18 Ve dem som drar med sig överträdelser med lögnens band
och synd som med vagnsremmar,
19 dem som säger:
”Låt honom skynda sig
och snabbt utföra sitt verk,
så att vi får se det.
Låt det närma sig och komma,
som Israels Helige har beslutat,
så att vi får veta det!”
20 Ve dem som kallar ont för gott
och gott för ont,
som gör mörker till ljus och ljus till mörker,
surt till sött och sött till surt!
21 Ve dem som är visa i sina egna ögon
och betraktar sig själva som kloka!
22 Ve dem som är hjältar i att dricka vin
och skickliga att blanda drycker!
23 De tar mutor för att frikänna den skyldige
och vägrar den rättfärdige hans rätt.
Lär er avslöja falska budskap
4 Mina kära, tro inte alla andar utan pröva dem, om de kommer från Gud, för många falska profeter har gått ut över världen. 2 Så här kan ni avgöra om det är Guds Ande: varje ande som erkänner att Jesus Kristus har blivit en verklig människa är från Gud.[a] 3 Men den som inte erkänner Jesus är inte från Gud. Han är från antikrist[b], som ni vet ska komma och som redan finns i världen.
4 Mina barn, ni är från Gud och har segrat över dem. Han som finns i er är ju större än den som finns i världen. 5 De är från världen och talar på världens vis, och därför lyssnar världen på dem. 6 Men vi är från Gud. Och den som känner Gud lyssnar på oss, medan den som inte tillhör Gud inte lyssnar på oss. Genom detta kan vi känna igen sanningens Ande och villfarelsens ande.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.