Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Herrens dom
Gud, Herren Gud, har talat.
Han kallar på jorden
från öster till väster.
2 (B) Från Sion, skönhetens krona,
visar sig Gud i glans.
3 (C) Vår Gud kommer,
han tänker inte tiga.
Förtärande eld går framför honom,
kring honom rasar stormen.
4 (D) Han kallar på himlen där ovan
och på jorden för att döma sitt folk:
5 "Samla till mig mina trogna
som sluter förbund med mig
genom offer."
6 Och himlarna förkunnar
hans rättfärdighet,
att Gud är den som dömer. Sela
7 "Hör, mitt folk, jag vill tala!
Israel, jag vill vittna mot dig:
Jag är Gud, din Gud.
8 Det är inte för dina slaktoffer
jag går till rätta med dig,
dina brännoffer är ständigt
inför mig.
Herrens vrede mot Israel
8 Herren sänder ett ord mot Jakob,
och det slår ner i Israel.
9 Hela folket ska märka det,
Efraim och Samarias invånare.
I stolthet och hjärtats högmod
säger de:
10 "Tegelstenar har fallit,
men vi ska bygga upp
med huggen sten.
Mullbärsfikonträd[a] har huggits ner,
men vi ska ersätta dem
med cedrar."
11 (A) Herren reser upp
Resins motståndare[b] mot dem
och eggar upp deras fiender,
12 (B) arameerna från öster
och filisteerna[c] från väster,
och de ska sluka Israel
med glupska gap.
Med allt detta upphör inte
hans vrede,
hans hand är ännu uträckt.
13 (C) För folket vänder inte om
till honom som slår dem,
de söker inte Herren Sebaot.
14 (D) Därför ska Herren hugga av
både huvud och svans
från Israel,
både palmtopp och sävstrå,
allt på samma dag.
15 De äldsta och högst uppsatta
är huvudet,
profeten som lär ut lögn
är svansen.
16 (E) För de som leder detta folk
vilseleder det,
och de som låter sig ledas
går i fördärvet.
17 Därför kan Herren inte glädja sig
över deras unga män
eller förbarma sig
över deras faderlösa och änkor,
för alla är hycklare
och gör det som är ont,
varje mun talar dårskap.
Med allt detta upphör inte
hans vrede,
hans hand är ännu uträckt.
Det sanna Israel
9 (A) Jag talar sanning i Kristus, jag ljuger inte. Mitt samvete betygar i den helige Ande 2 (B) att jag har stor sorg och ständig vånda i mitt hjärta. 3 (C) Jag skulle önska att jag själv var fördömd och skild från Kristus i stället för mina bröder, mina landsmän efter köttet. 4 (D) De är israeliter, de har barnaskapet och härligheten, förbunden och lagen, tempelgudstjänsten och löftena. 5 (E) De har fäderna, och från dem har Kristus kommit som människa, han som är över allting, Gud, välsignad i evighet. Amen.
6 (F) Detta inte sagt som om Guds ord skulle ha slagit fel. Alla som härstammar från Israel[a] är nämligen inte Israel, 7 (G) och alla Abrahams avkomlingar är inte hans barn. Nej, det är genom Isak din avkomma ska räknas.[b] 8 (H) Det vill säga: det är inte de köttsliga barnen som är Guds barn, utan löftets barn räknas som hans avkomlingar. 9 Detta ord var nämligen ett löftesord: Vid denna tid ska jag komma tillbaka, och då ska Sara ha en son.[c]
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation