Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Femte boken
(107—150)
Tacksamhet och lovprisning till Herren
107 Prisa Herren, för han är god,
hans nåd består för evigt.
2 Så ska de säga som Herren har friköpt,
de som han har befriat ur fiendens våld,
3 samlat från länderna,
från öster och väster, från norr och söder.
4 De irrade omkring i öknen, i ödemarken,
utan att finna någon boplats.
5 De var hungriga, törstiga,
och deras liv tynade bort.
6 De ropade till Herren i sin nöd,
och han befriade dem ur deras trångmål.
7 Han förde dem till den rätta vägen,
till en plats där de kunde bo.
8 De ska prisa Herren för hans nåd
och för allt underbart han gjort för människobarnen.
9 Han gav vatten till den törstige
och den hungriges själ mättade han med sitt goda.
43 Den som är vis bör lägga detta på minnet
och tänka på Herrens nådegärningar.
Israels straff
9 Gläd dig inte, Israel,
jubla inte som andra folk.
För du har varit otrogen din Gud
och älskat en skökas lön
på varje tröskplats.
2 Tröskplatsen och vinpressen kan inte livnära dem,
och vinet slår fel för dem.
3 De får inte bo kvar i Herrens land,
utan Efraim ska föras tillbaka till Egypten
och äta oren mat i Assyrien.
4 De ska inte få hälla ut vin
som drickoffer åt Herren,
och deras slaktoffer kan inte behaga honom.
Sådana ska vara för dem som sorgebröd.
Alla som äter av det blir orena.
Deras bröd är bara för dem själva
och ska inte komma in i Herrens hus.
5 Vad ska ni göra på festdagen,
på Herrens högtidsdag?
6 Om de kommer undan förödelsen
ska Egypten samla dem
och Memfis begrava dem.
Deras skatter av silver ska tistlar ta över,
och törnen ska växa i deras tält.[a]
7 Tiden är inne för straffet,
tiden är inne för vedergällningen,
det ska Israel veta.
Profeten är dum,
andens man vansinnig
för din stora synd
och ditt stora hat.
8 Tillsammans med min Gud
är Efraims väktare profeten,
men snaror är lagda på alla hans vägar,
och hat råder i hans Guds hus.
9 De har sjunkit i djupt fördärv,
som en gång i tiden i Giva.
Han minns deras ondska
och straffar deras synder.
10 Som druvor i öknen
fann jag Israel,
era förfäder såg jag som säsongens allra första frukter
på ett fikonträd.
Men när de kom till Baal-Pegor
invigde de sig åt skamguden.
De blev lika vidriga
som den de älskade.
11 Efraims ära flyger bort som en fågel,
inget barnafödande,
ingen graviditet,
ingen befruktning.
12 Och även om de föder barn,
ska jag ta varenda av dem ifrån dem.
Ve dem,
när jag vänder mig bort ifrån dem!
13 Jag har sett Efraim, likt Tyros,
planterad på en skön äng,[b]
men Efraim ska få leda sina barn
till den som slaktar dem.”
14 Ge dem, Herre, vad du ska ge dem!
Ge dem ofruktsamma moderliv
och förtorkade bröst.
15 ”För all deras ondska vid Gilgal
började jag hata dem där.
För deras onda gärningars skull
ska jag driva ut dem ur mitt hus.
Jag kan inte längre älska dem.
Alla deras ledare är upproriska.
16 Efraim är slagen,
deras rot är förtorkad,
och de bär inte mer frukt.
Även om de föder barn
ska jag döda deras dyrbara livsfrukt.”
17 Min Gud förkastar dem,
därför att de inte har lyssnat till honom,
och de ska bli flyktingar bland folken.
Regler för det nya livet
17 För Herrens skull vill jag därför uppmana er: Lev inte längre som hedningarna. Deras tankar är meningslösa, 18 och deras förstånd är i mörker. De har ingen del i det liv som Gud ger, för de är okunniga och hårdhjärtade. 19 Utan att skämmas kastar de sig ut i ett omoraliskt liv och ägnar sig helt åt all slags orenhet och själviskhet.
20 Men ni är inte sådana, ni som har lärt känna Kristus. 21 Ni har fått höra budskapet om honom, och ni har undervisats om honom så som sanningen är i Jesus. 22 Därför ska ni sluta leva som ni gjorde förut och kasta av er ert gamla jag som går under och är fyllt av bedrägliga begär. 23 Ni ska förnyas till ande och sinne 24 och ta på er den nya människan, som är skapad till att likna Gud i rättfärdighet och sann helighet.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.