Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

² Så ska de säga som Herren har friköpt,
    de som han har befriat ur fiendens våld,
³ samlat från länderna,
    från öster och väster, från norr och söder.

⁴ De irrade omkring i öknen, i ödemarken,
    utan att finna någon boplats.
⁵ De var hungriga, törstiga,
    och deras liv tynade bort.
⁶ De ropade till Herren i sin nöd,
    och han befriade dem ur deras trångmål.
⁷ Han förde dem till den rätta vägen,
    till en plats där de kunde bo.
⁸ De ska prisa Herren för hans nåd
    och för allt underbart han gjort för människobarnen.
⁹ Han gav vatten till den törstige
    och den hungriges själ mättade han med sitt goda.

⁴³ Den som är vis bör lägga detta på minnet
    och tänka på Herrens nådegärningar.

⁷ De sår vind
    och skördar storm.
Deras säd är tomma strån utan ax.
    De kan inte ge mjöl,
och om de skulle ge något,
    slukas det av främlingar.
⁸ Israel är uppslukat,
    och bland nationerna ska det betraktas
som ett värdelöst kärl.
⁹     De gick till Assyrien,
likt en ensam vildåsna på vandring.
    Efraim har köpta älskare.
¹⁰ Men även om de köpslår bland folken
    ska jag samla ihop dem.
De ska börja tyna bort
    under storkungens börda.^[a]

¹¹ ”Eftersom Efraim har byggt många altaren för att synda,
    har dessa också blivit honom till synd.
¹² Jag har skrivit mycket i mina lagar för honom,
    men det har man betraktat som något främmande.
¹³ De offrar kött till mig
    och äter av köttet,^[b]
men Herren är inte nöjd med dem.
    Han minns nu deras skuld
och straffar deras synder.
    De måste återvända till Egypten.
¹⁴ Israel har glömt bort sin skapare
    och byggt palats.
Juda har byggt många befästa städer.
    Men jag ska sända en eld mot dess städer
och bränna upp dess fästningar.”