Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Bön om folkets återupprättelse
85 För körledaren. Av Korachs ättlingar, en psalm.
2 Herre, du har visat välvilja mot ditt land.
Du har upprättat Jakobs lycka.
3 Du lyfte av ditt folks skuld
och förlät dem deras synd. Séla
4 Du drog tillbaka ditt raseri
och släckte din vredes glöd.
5 Återupprätta oss, Gud, du vår räddare,
lägg bort ditt missnöje med oss.
6 Ska du alltid vara vred på oss?
Ska din vrede sträcka sig även till kommande generationer?
7 Vill du inte göra oss levande igen,
så att ditt folk kan glädja sig i dig?
8 Herre, visa oss din nåd
och ge oss din frälsning.
9 Jag vill höra vad Gud säger.
Herren talar frid till sitt folk, till sina fromma,
men må de inte återvända till dårskap.
10 Hans frälsning är verkligen nära dem som fruktar honom,
för att hans härlighet ska bo i vårt land.
11 Nåd och trofasthet ska mötas
och rättfärdighet och frid kyssas.
12 Sanningen ska spira upp ur jorden
och rättfärdigheten blicka ner från himlen.
13 Herren själv ska ge allt gott,
och vårt land ska ge sin skörd.
14 Rättfärdigheten ska gå före honom
och bana väg för hans steg.
Herrens dom över Israel
5 Lyssna, alla präster,
hör, ni israeliter!
Hör, kungahuset!
Domen gäller er!
Ni har varit en snara för Mispa
och ett nät utbrett på Tabor.
2 Upprorsmännen[a] har gått djupt in för blodsdåd.
Men jag ska tillrättavisa dem alla.
3 Jag känner Efraim,
och Israel är inte dolt för mig.
Du, Efraim, har blivit otuktigt,
Israel är orent.
4 Deras gärningar låter dem inte vända
tillbaka till Gud igen,
för inom dem bor en ande av otukt,
och de känner inte Herren.
5 Israels stolthet vittnar mot honom.
Israel och Efraim faller för sin synd,
och Juda faller tillsammans med dem.
6 Med sina flockar och hjordar går de
för att söka Herren,
men de finner honom inte.
Han har dragit sig bort ifrån dem.
7 De har svikit Herren
genom att föda barn som inte är hans.
Deras nymånadsfester ska förtära dem
tillsammans med deras åkerfält.[b]
8 Stöt i horn i Giva,
i trumpet i Rama!
Höj stridsrop i Bet Aven!
Efter dig, Benjamin!
9 Efraim ska läggas öde på straffets dag.
Bland Israels stammar förkunnar jag
det som är sant.
10 Furstarna i Juda är som de
som flyttar gränsstenar.
Jag ska låta min vrede
komma över dem som en flodvåg.
11 Efraim är förtryckt,
krossad av domen.
Han valde att följa människobud[c].
12 Jag är som en mal för Efraim
och som röta för Judas folk.
13 När Efraim såg sin sjukdom
och Juda sitt sår,
gick Efraim till Assyrien
och sände bud till storkungen.
Men han kan inte hela er,
inte bota ert sår.
14 Jag är som ett lejon mot Efraim,
som ett stort lejon mot Juda.
Jag sliter dem i stycken och går,
jag för dem bort, bortom all räddning.
15 Jag går och återvänder hem
tills de inser sin skuld
och söker mig.
I sin nöd kommer de att söka mig.”
22 Lyssna på vad jag säger ni israeliter! Gud bekräftade Jesus från Nasarets uppdrag genom kraftgärningar, under och tecken. Det vet ni själva. 23 Han utlämnades efter den plan som Gud hade bestämt och gjort upp och ni lät laglösa[a] människor spika fast honom och döda honom. 24 Men Gud befriade honom från dödens fasor och lät honom uppstå, eftersom det var omöjligt för döden att hålla honom i sitt grepp.
25 David sa ju om honom:
’Jag har alltid Herren inför mig,
eftersom han står vid min sida vacklar jag inte.
26 Därför är mitt hjärta fyllt av glädje och jag ropar ut mitt jubel,
också min kropp vilar i det hoppet,
27 att du inte ska lämna mig kvar i dödsriket,
eller låta din Helige förmultna.
28 Du visar mig vägen till livet,
du fyller mig med glädje inför dig.’[b]
29 Mina syskon! Jag kan tryggt säga till er att vår stamfar David dog och blev begravd och att hans grav fortfarande finns här ibland oss. 30 Men han var en profet och visste att Gud med ed hade lovat att en av hans ättlingar skulle få sitta på hans tron. 31 Han förutsade därför Messias uppståndelse: ’Han ska inte lämnas kvar i dödsriket och hans kropp ska inte förmultna.’ 32 Gud har låtit Jesus uppstå och vi alla kan vittna om det.
33 Gud har upphöjt Jesus och satt honom på sin högra sida.[c] Han har av Fadern fått ta emot den utlovade heliga Anden, som han nu har låtit komma över oss. Det är det ni har sett och hört här idag. 34 David steg ju heller aldrig upp till himlen. Men han säger:
’Herren sa till min Herre:
”Sätt dig på min högra sida,
35 tills jag har lagt dina fiender
som en pall under dina fötter.” ’[d]
36 Hela Israels folk måste alltså klart förstå att Gud har gjort Jesus till Herre och Messias, denna Jesus som ni korsfäste.”
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.