Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
ANDRA BOKEN
Själens längtan efter Gud
42 (A) För körledaren. En vishetspsalm
av Koras söner.[a]
2 Som hjorten längtar till vattenbäckar,
så längtar min själ efter dig, o Gud.
3 (B) Min själ törstar efter Gud,
efter den levande Guden.
När får jag komma och träda fram
inför Guds ansikte?
4 (C) Mina tårar är min mat
dag och natt.
Ständigt säger man till mig:
"Var är din Gud?"
5 Jag utgjuter min själ
och minns hur jag gick
bland folket,
hur jag vandrade med dem
till Guds hus,
med jubelrop och tacksägelse
i skaran av högtidsfirare.
6 (D) Varför så bedrövad, min själ,
varför så orolig i mig?
Hoppas på Gud.
Jag ska åter få tacka honom,
min frälsning och min Gud.
7 (E) Min själ är bedrövad i mig.
Därför tänker jag på dig
i Jordans land
och på Hermons höjder,
på Misars berg[b].[c]
8 (F) Djup ropar till djup
i dånet av dina vattenfall.
Alla dina svallande böljor
sköljer över mig.
9 (G) Om dagen sänder Herren sin nåd,
och om natten
är hans sång hos mig,
en bön till mitt livs Gud.
10 (H) Jag vill säga till Gud, min klippa:
"Varför har du glömt mig?
Varför måste jag gå sörjande,
trängd av fiender?"
11 (I) Det är som att man krossar mina ben
när mina fiender hånar mig
och ständigt frågar mig:
"Var är din Gud?"
12 (J) Varför så bedrövad, min själ,
varför så orolig i mig?
Hoppas på Gud.
Jag ska åter få tacka honom,
min frälsning och min Gud.
Fortsättning av föregående psalm
43 (A) Döm mig rättvist, Gud,
ta dig an min sak
mot ett kärlekslöst[a] folk!
Rädda mig från falska
och onda människor,
2 (B) för du, Gud, är min styrka.
Varför har du förkastat mig?
Varför måste jag gå sorgsen,
trängd av fiender?
3 (C) Sänd ditt ljus och din sanning.
Låt dem leda mig,
låt dem föra mig
till ditt heliga berg
och dina boningar,
4 (D) så att jag får gå in till Guds altare,
till Gud som är min glädje
och fröjd,
och tacka dig på harpa,
Gud, min Gud!
5 (E) Varför så bedrövad, min själ,
varför så orolig i mig?
Hoppas på Gud.
Jag ska åter få tacka honom,
min frälsning och min Gud.
3 (A) De ärligas hederlighet leder dem,
de trolösas falskhet
blir deras fördärv.
4 (B) Rikedom hjälper inte
på vredens dag,
men rättfärdighet räddar
från döden.
5 Den hederliges rättfärdighet
jämnar hans väg,
den gudlöse faller
genom sin gudlöshet.
6 (C) De ärligas rättfärdighet räddar dem,
de trolösa fångas av sina begär.
8 (E) Den rättfärdige räddas ur nöden,
den gudlöse drabbas i hans ställe.
9 (F) Med sin mun fördärvar
den gudlöse sin nästa,
genom kunskap räddas
de rättfärdiga.
10 (G) De rättfärdigas framgång
ger glädje i staden,
när de gudlösa förgås
blir det jubel.
11 Genom de ärligas välsignelse
upphöjs en stad,
genom de gudlösas mun
rivs den ner.
12 (H) Den som föraktar sin nästa
är utan vett,
den som har förstånd tiger.
13 (I) Skvallraren förråder hemligheter,
ett trofast hjärta
döljer vad det vet.
Jesus botar två blinda och en stum
27 När Jesus gick vidare därifrån, följde två blinda efter honom och ropade: "Förbarma dig över oss, Davids son!" 28 Och när han hade kommit hem[a], gick de fram till honom. Jesus frågade dem: "Tror ni att jag kan göra detta?" De svarade: "Ja, Herre." 29 Då rörde han vid deras ögon och sade: "Så som ni tror ska det ske för er." 30 Och deras ögon öppnades. Jesus sade strängt till dem: "Se till att ingen får veta det." 31 Men de gick och spred ut ryktet om honom i hela det området.
32 (A) Medan de var på väg ut, kom folk till honom med en man som var besatt och stum. 33 När den onda anden var utdriven, talade den stumme. Och folket häpnade och sade: "Aldrig har man sett något sådant i Israel!" 34 (B) Men fariseerna sade: "Det är med hjälp av de onda andarnas furste som han driver ut andarna."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation