Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
2 Stöt i horn på Sion!
Slå larm på mitt heliga berg,
så att alla som bor i landet darrar!
För Herrens dag kommer
och är nära,
2 en dag med mörker och moln,
en dag så dunkel och svart.
Likt gryningen som breder ut sig över bergen
kommer ett stort och mäktigt folk.
Dess like har aldrig tidigare funnits
och kommer aldrig att finnas
bland kommande generationer.
Vänd om till Herren
12 Nu säger Herren:
”Vänd om till mig helhjärtat,
under fasta, gråt och klagan.”
13 Riv sönder era hjärtan,
inte era kläder,
vänd tillbaka till Herren, er Gud,
för han är nådig och barmhärtig,
sen till vrede och rik på nåd,
och han ångrar det onda.
14 Vem vet? Kanske vänder han om,
ångrar sig och lämnar efter sig en välsignelse,
till mat- och dryckesoffer åt Herren, er Gud.
15 Stöt i horn på Sion!
Utlys en helig fasta
och kalla samman en högtidssamling!
16 Samla folket,
helga församlingen,
kalla samman de gamla,
samla barnen
och de diande småbarnen.
Låt brudgummen komma ut ur sitt rum
och bruden ut ur sin kammare.
17 Mellan förhuset och altaret
ska prästerna, Herrens tjänare, gråta
och säga:
”Herre, skona ditt folk!
Låt inte din arvedel hånas
och bli till en visa bland folken.
Varför skulle man bland folken få säga:
’Var finns deras Gud?’ ”
Rätt fasta och sabbat
58 ”Ropa ut det så högt du kan,
låt din röst ljuda som en trumpetstöt!
Förklara för mitt folk deras brott,
för Jakobs släkt deras synder.
2 Varje dag söker de mig
och vill få kunskap om mina vägar,
som om de vore ett folk som handlar rättfärdigt
och inte överger sin Guds beslut.
De ber mig om rättfärdiga domslut
och verkar angelägna om att leva nära Gud.
3 ’Varför har vi fastat,
när du inte ser det?
Varför förödmjukar vi oss,
när du inte lägger märke till det?’
På fastedagen gör ni det som behagar er,
och ni utnyttjar dem som arbetar för er.
4 Ni fastar under bråk och gräl,
ni slåss på ett skamligt sätt med knytnävar.
Så som ni fastar idag
blir inte er bön hörd i höjden.
5 Skulle det här vara en sådan fasta som jag vill ha,
en dag när man späker sig,
böjer huvudet som ett strå
och ligger i säck och aska?
Är det vad du kallar för fasta,
en dag som behagar Herren?
6 Nej, den fasta jag vill ha är
att du lossar orättvisa bojor,
löser okets band,
befriar de förtryckta,
bryter sönder alla ok.
7 Dela din mat med den hungrige,
erbjud den fattige och hemlöse husrum,
ser du någon som saknar kläder, så klä honom,
vänd inte ryggen åt dina egna!
8 Då ska ditt ljus bryta fram som gryningen,
och dina sår ska läkas.
Din rättfärdighet ska gå framför dig,
och Herrens härlighet som skydd bakom dig.
9 Då ska Herren svara när du ropar,
och när du ber om hjälp,
säger han:
’Ja, här är jag.’
Om du slutar upp med allt slags förtryck,
upphör med hån och förtal,
10 om du ger den hungrige mat
och mättar den nödlidande,
då ska ditt ljus gå upp i mörkret,
och din natt ska bli som den ljusaste dag.
11 Herren ska alltid leda dig,
mätta dig i ödemarken
och ge styrka åt benen i din kropp.
Du ska bli som en välvattnad trädgård,
som en källa där vattnet aldrig tar slut.
12 Dina ättlingar ska bygga upp uråldriga ruiner på nytt,
du ska återupprätta de gångna generationernas grunder,
och du ska kallas
den som murar igen sprickorna,
’den som gör det nedrivna beboeligt’.
Ångerpsalm; en vädjan om nåd, förlåtelse och rening
51 För körledaren. En psalm av David 2 när profeten Natan kom till honom efter att han varit tillsammans med Batseba.
3 Förbarma dig, Gud, i din nåd,
ta bort mina överträdelser i din stora barmhärtighet.
4 Rena mig från min överträdelse,
gör mig ren från all min synd.
5 Jag känner mina överträdelser,
min synd är alltid inför mig.
6 Det är mot dig, och endast mot dig, jag har syndat
och gjort det som är ont i dina ögon.
Du visar dig vara rättfärdig när du talar
och rättvis när du dömer.
7 Jag är född i synd,
i synd formades jag i min mors livmoder.
8 Du har behag till sanning i mitt inre,
så lär mig vishet i mitt innersta[a].
9 Rena mig med isop, så att jag blir ren igen.
Tvätta mig, så att jag blir vitare än snö.
10 Låt mig få höra glädje och fröjd,
låt den[b] du har krossat få jubla.
11 Göm ditt ansikte för mina synder,
och ta bort alla mina överträdelser.
12 Skapa[c] i mig ett rent hjärta, Gud,
ge mig på nytt ett stadigt sinne.
13 Förskjut mig inte ur din närhet
och ta inte din heliga Ande ifrån mig.
14 Låt mig på nytt få glädjas över din frälsning,
stöd mig och ge mig ett villigt sinne.
15 Då ska jag undervisa syndare om dina vägar,
och de ska vända om till dig.
16 Rädda mig från blodskuld, Gud, min frälsnings Gud,
Då ska jag lovsjunga din rättfärdighet.
17 Herre, öppna min mun,
jag vill sjunga ditt lov.
20 Vi är alltså sändebud för Kristus, och Gud vädjar till människorna genom oss. Som Kristus språkrör vädjar vi: ”Låt försona er med Gud.” 21 Den som inte visste vad synd var gjorde Gud till synd för vår skull, för att vi genom honom skulle få Guds rättfärdighet.
6 Som Guds medarbetare uppmanar vi er också att inte ta emot Guds nåd förgäves. 2 Gud säger ju:
”Jag bönhör dig i nådens tid
och hjälper dig på räddningens dag.”[a]
Se, nu är nådens tid, nu är räddningens dag.
Paulus prövningar
3 Vi vill inte vara till anstöt för någon. Ingen ska kunna klaga på vår tjänst. 4 Vi vill i allting visa att vi är Guds tjänare, med stor uthållighet i lidanden, svårigheter och nöd, 5 under misshandel, i fängelse och upplopp, i arbete och slit, vaka och svält, 6 i renhet, kunskap, tålamod och godhet, med den heliga Anden och uppriktig kärlek, 7 det sanna budskapet och Guds kraft, med rättfärdighetens vapen, både i anfall och i försvar, 8 i ära och vanära, med både dåligt och gott rykte. Vi kallas för villolärare men talar sanning. 9 Vi är misskända men ändå erkända, nära döden men lever fortfarande, slagna men inte ihjälslagna, 10 sorgsna men ändå alltid glada, fattiga men gör många rika, äger inget men har ändå allt.
Om att dela med sig
6 När ni utövar er rättfärdighet, se då till att ni inte gör det för att människor ska lägga märke till er, för annars har ni ingen lön att vänta från er Fader i himlen. 2 När du ger en gåva till en nödlidande, ropa då inte ut det till andra. Var inte som hycklarna som basunerar ut sina goda gärningar i synagogorna och på gatorna för att få beröm! Sannerligen säger jag er att de redan har fått ut sin lön. 3 Nej, om du hjälper någon, så ska inte din vänstra hand veta vad den högra gör. 4 Ge din hjälp i det fördolda. Då kommer din Fader, som ser allt, att belöna dig.
Om bön
(Mark 11:25; Luk 11:2-4)
5 När ni ber, ska ni inte visa upp er för andra som hycklarna gör. De älskar att be offentligt i gathörnen och i synagogorna där alla kan se dem. Sannerligen säger jag er att de redan har fått ut sin lön. 6 Nej, när du ber, gå då istället in i ditt rum och stäng dörren om dig. Låt din bön vara en hemlighet mellan dig och din Fader i himlen. Han vet allt och ska belöna dig.
Om fasta
16 När ni fastar[a], visa då inte upp er för andra som hycklare som ser dystra och ovårdade ut bara för att folk ska lägga märke till att de fastar. Sannerligen säger jag er att de redan har fått ut sin lön. 17 Nej, när du fastar ska du sköta om ditt hår och tvätta dig som vanligt. 18 Låt fastan vara en hemlighet mellan dig och din Fader i himlen. Han vet allt och ska belöna dig.
Skatter i himlen
(Luk 11:34-36; 12:33-34; 16:13)
19 Samla inte skatter här på jorden, där de förstörs av mal och mask och lätt kan bli stulna av inbrottstjuvar. 20 Samla skatter i himlen, där varken mask eller mal förstör och där de är säkra för tjuvar. 21 För där din skatt finns, där kommer också ditt hjärta att vara.
Swedish Contemporary Bible (nuBibeln) Copyright © 2015 by Biblica, Inc.® Used by permission. All rights reserved worldwide.