Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
FJÄRDE BOKEN
Guds evighet och vår förgänglighet
90 (A) En bön av gudsmannen Mose.
Herre, du har varit vår tillflykt[a]
från släkte till släkte.
2 (B) Innan bergen blev till
och du skapade jorden och världen,
från evighet till evighet är du,
Gud.
3 (C) Du låter människan
vända åter till stoft,
du säger: "Vänd om,
ni människors[b] barn!"
4 (D) Tusen år är i dina ögon
som dagen i går som försvann,
som en av nattens timmar[c].
5 (E) Du sköljer bort dem,
de är som en sömn.
Om morgonen gror de som gräset,
6 (F) om morgonen gror det och blomstrar,
mot kvällen vissnar det och torkar.
7 Vi går under genom din vrede,
förskräckta av din glöd.
8 (G) Du ställer våra synder inför dig,
våra hemligheter
i ditt ansiktes ljus.
9 (H) Alla våra dagar försvinner
genom din vrede,
vi slutar våra år som en suck.
10 (I) Vårt liv varar sjuttio år,
eller åttio om krafterna räcker.
När det är som bäst
är det möda och bekymmer.
Snart är det slut och vi flyger bort.
11 (J) Vem känner din vredes kraft
och din harm
så att han fruktar dig?
12 (K) Lär oss att våra dagar är räknade,
så att vi får visa hjärtan.
13 (L) Kom tillbaka, Herre!
Hur länge dröjer du?
Förbarma dig över dina tjänare!
14 Mätta oss med din nåd
när morgonen gryr,
så att vi får jubla och glädjas
i alla våra dagar.
15 Gläd oss lika många dagar
som du plågat oss,
lika många år
som vi sett det onda.
16 Låt din gärning bli synlig
för dina tjänare
och din härlighet över deras barn,
17 och låt Herren vår Guds ljuvlighet
vila över oss.
Ge oss framgång
med våra händers verk,
ja, ge framgång
åt våra händers verk.
Arons stav grönskar
17 Herren talade till Mose. Han sade: 2 ”Tala till Israels barn och ta från dem en stav för varje stam. Från alla deras stamhövdingar ska du ta tolv stavar[a] och skriva vars och ens namn på hans stav. 3 Arons namn ska du skriva på Levis stav, för huvudmannen för denna stams familjer ska ha en stav. 4 Sedan ska du lägga in dem i uppenbarelsetältet framför vittnesbördet där jag möter er. 5 Då ska det ske att den man som jag utväljer, hans stav ska grönska. Så ska jag göra slut på Israels barns klagan, eftersom de ständigt klagar mot er.”
6 Mose talade till Israels barn, och alla stamhövdingarna gav honom var och en sin stav, tolv stavar, och Arons stav var med bland deras stavar. 7 Och Mose lade stavarna inför Herrens ansikte i vittnesbördets tält.
8 (A) Nästa dag gick Mose in i vittnesbördets tält, och se, Arons stav för Levi hus grönskade, och den hade knoppar och utslagna blommor och mogna mandlar[b]. 9 Mose bar ut alla stavarna från Herrens ansikte till alla Israels barn. De såg på dem, och var och en tog sin stav. 10 Och Herren sade till Mose: ”Lägg tillbaka Arons stav[c] framför vittnesbördet. Den ska förvaras som ett tecken för de upproriska. Så ska du göra slut på deras klagande mot mig så att de inte dör.” 11 Mose gjorde det. Så som Herren hade befallt honom, så gjorde han.
Kristi återkomst
3 (A) Detta är nu det andra brevet som jag skriver till er, mina älskade. I båda har jag med mina påminnelser velat väcka ert rena sinne, 2 (B) så att ni tänker på det som är förutsagt av de heliga profeterna och på budskapet från Herren och Frälsaren som ni har hört från era apostlar.
3 (C) Framför allt ska ni veta att det i de sista dagarna kommer hånfulla människor som drivs av sina begär och som hånar er 4 (D) och säger: "Hur går det med löftet om hans återkomst? Sedan fäderna dog har ju allt fortsatt precis som det varit sedan skapelsens början."
5 (E) De bortser medvetet från att det för länge sedan fanns himlar och en jord som uppstod ur vatten och genom vatten i kraft av Guds ord. 6 (F) Genom vatten och Guds ord dränktes den dåtida världen och gick under. 7 (G) Men de himlar och den jord som nu finns har genom samma ord sparats åt eld och bevaras fram till den dag då de gudlösa människorna ska dömas och gå under.
8 (H) Men en sak får ni inte glömma, mina älskade: för Herren är en dag som tusen år och tusen år som en dag. 9 (I) Herren dröjer inte med att uppfylla sitt löfte, så som en del menar. Nej, han har tålamod med er, eftersom han inte vill att någon ska gå förlorad utan att alla ska få tid att omvända sig. 10 (J) Men Herrens dag kommer som en tjuv, och då ska himlarna försvinna med våldsamt dån och himlakropparna[a] upplösas av hetta och jorden och dess verk inte mer finnas till[b].
11 När nu allt detta går mot sin upplösning, hur heligt och gudfruktigt bör ni då inte leva 12 (K) medan ni ser fram emot Guds dag och påskyndar dess ankomst – den dag som får himlar att upplösas i eld och himlakroppar att smälta av hetta! 13 (L) Men efter hans löfte ser vi fram emot nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor.
Slutförmaningar
14 (M) Därför, mina älskade, när ni nu väntar på detta, gör allt ni kan för att bli funna rena och fläckfria inför honom i frid. 15 (N) Och räkna med att vår Herres tålamod innebär frälsning.
Så har också vår älskade broder Paulus skrivit till er efter den vishet som han har fått, 16 och så gör han i alla sina brev när han talar om detta. I hans brev finns en del som är svårt att förstå och som okunniga och ostadiga människor förvränger till sitt eget fördärv, något som också sker med de övriga Skrifterna.[c]
17 (O) Mina älskade, ni vet ju redan detta. Var därför på er vakt, så att ni inte dras med i de laglösas villfarelse och förlorar ert fäste. 18 Väx i stället i nåd och kunskap om vår Herre och Frälsare Jesus Kristus. Hans är äran, nu och till evighetens dag. Amen.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation