Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Hamans död
7 (A) Så kom kungen och Haman till festmåltiden hos drottning Ester. 2 (B) Även nu på den andra dagen sade kungen till Ester medan vinet dracks: ”Vad är din önskan, drottning Ester? Den ska beviljas. Vad är din begäran? Om det så gäller halva riket ska den uppfyllas.” 3 Drottning Ester svarade: ”Om jag har funnit nåd för dina ögon, o konung, och om kungen så finner för gott: Skona mitt liv, det är min önskan, och skona mitt folk, det är min begäran. 4 (C) För vi har blivit sålda, jag och mitt folk, till att utrotas, dödas och förgöras. Hade vi bara blivit sålda som slavar och slavinnor skulle jag ha tigit. Den olyckan hade inte varit stor nog att besvära kungen med.” 5 Då svarade kung Ahasveros drottning Ester: ”Vem är det? Var är han som har vågat göra något sådant?” 6 (D) Ester sade: ”Det är en motståndare och fiende, den onde Haman där.”
Haman blev förskräckt för kungen och drottningen.
9 (A) Harbona, en av kungens hovmän, sade: ”Det finns en påle som Haman reste för Mordokaj, som hjälpte kungen med sina ord. Den står vid Hamans hus, femtio alnar hög.” Då sade kungen: ”Häng upp honom på den!”
10 (B) Och man hängde upp Haman på den påle som han hade låtit sätta upp för Mordokaj. Sedan lade sig kungens vrede.
Purimfesten
20 Mordokaj skrev ner dessa händelser och sände brev till judarna i alla kung Ahasveros provinser, både nära och fjärran. 21 Han fastställde att de år efter år skulle fira den fjortonde och den femtonde dagen i månaden Adar, 22 alltså de dagar då judarna fick ro för sina fiender och den månad då deras sorg vändes i glädje och deras bedrövelse i fest. Därför skulle de fira dem som dagar av fest och glädje och sända matgåvor till varandra och ge gåvor till de fattiga.
Befriad ur stor nöd
124 En pilgrimssång av David.
Hade inte Herren varit med oss
– så ska Israel säga –
2 hade inte Herren varit med oss
när människor reste sig mot oss,
3 [a]då hade de slukat oss levande
i sin brinnande vrede mot oss.
4 Då hade vattnen dränkt oss,
strömmen översköljt oss,
5 [b]då hade de vilda vattenmassorna
översköljt oss.
6 Lovad är Herren
som inte lät oss bli rov
för deras käftar!
7 Vår själ kom undan
som fågeln ur jägarnas snara,
snaran brast och vi kom undan.
8 [c]Vår hjälp är i Herrens namn,
han som har gjort
himmel och jord.
13 (A) Får någon av er lida, ska han be. Är någon glad, ska han sjunga lovsång. 14 (B) Är någon bland er sjuk, ska han kalla på församlingens äldste, och de ska be över honom och smörja honom med olja i Herrens namn. 15 (C) Trons bön ska bota[a] den sjuke, och Herren ska resa upp honom. Och har han begått synder, ska han få förlåtelse för dem.
16 (D) Bekänn därför era synder för varandra och be för varandra så att ni blir helade. Den rättfärdiges bön har stor kraft och verkan. 17 (E) Elia var en människa med samma natur som vi[b]. Han bad en bön att det inte skulle regna, och då regnade det inte över landet under tre år och sex månader. 18 (F) Sedan bad han igen, och då gav himlen regn och jorden bar sin gröda.
19 (G) Mina bröder, om någon bland er kommer bort från sanningen och någon återför honom, 20 (H) så ska han veta att den som återför en syndare från hans villoväg räddar hans själ från döden och överskyler många synder.
Inte mot oss utan för oss
38 (A) Johannes sade till Jesus: "Mästare, vi såg en man som drev ut onda andar i ditt namn, och vi försökte hindra honom eftersom han inte följde oss." 39 (B) Men Jesus sade: "Hindra honom inte. Ingen som gör en kraftgärning i mitt namn kan sedan genast tala illa om mig. 40 (C) Den som inte är mot oss är för oss. 41 (D) Den som ger er en bägare vatten att dricka därför att ni tillhör Kristus – jag säger er sanningen: Han ska inte gå miste om sin lön.
Frestelser och förförelser
42 (E) Den som förleder en av dessa små som tror på mig, för honom vore det bättre att få en kvarnsten hängd om halsen och bli kastad i havet. 43 Om din hand förleder dig till synd, så hugg av den! Det är bättre att du går in i livet stympad än att du har båda händerna kvar och hamnar i Gehenna[a], i elden som aldrig slocknar. 45 Och om din fot förleder dig till synd, så hugg av den! Det är bättre att du går in i livet halt än att du har båda fötterna kvar och kastas i Gehenna. 47 Och om ditt öga förleder dig till synd, så riv ut det! Det är bättre att du går in i Guds rike enögd än att du har båda ögonen kvar och kastas i Gehenna, 48 (F) där deras mask inte dör och elden inte släcks.[b]
49 Var och en ska saltas med eld[c]. 50 (G) Salt är bra, men om saltet förlorar sin sälta, hur ska ni då få det salt igen? Ha salt i er och håll fred med varandra!"
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation