Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
זZajin
12 (A) Den gudlöse smider planer
mot den rättfärdige,
han gnisslar tänder mot honom.
13 (B) Men Herren ler åt honom,
för han ser att hans stund kommer.
חHeth
14 De gudlösa drar svärdet
och spänner sin båge
för att fälla den svage och fattige,
för att slakta dem
som går på rätta vägar.
15 Men deras svärd
ska gå in i deras eget hjärta,
och deras bågar ska brista.
טTeth
16 (C) Bättre det lilla som en rättfärdig har
än många gudlösas rikedom.
17 (D) De gudlösas armar ska brytas,
men Herren stöder de rättfärdiga.
יJod
18 (E) Herren känner
de oskyldigas dagar,
deras arvslott består för evigt.
19 (F) De behöver inte skämmas
i onda tider,
i hungerns dagar blir de mättade.
כKaf
20 (G) Men de gudlösa ska gå under.
Herrens fiender försvinner
som ängarnas prakt,
de försvinner som rök[a].
לLamed
David låter döda Uria
14 Nästa morgon skrev David ett brev till Joab och sände det med Uria. 15 I brevet skrev han: ”Ställ Uria längst fram där striden är som hårdast. Dra er sedan tillbaka från honom så att han blir slagen och dödad.” 16 Under belägringen av staden skickade Joab Uria till platsen där han visste att de tappraste männen var. 17 Stadens män gjorde ett utfall och gick i strid med Joab, och en del av folket, av Davids tjänare, föll. Även hetiten Uria stupade.
18 Då sände Joab bud och lät berätta för David allt som hade hänt under striden. 19 Han befallde budbäraren att säga: ”När du har talat om för kungen allt som hänt under striden, 20 blir kungen kanske upprörd och säger till dig: Varför gick ni så nära staden under striden? Visste ni inte att de skulle skjuta uppifrån muren? 21 (A) Vem var det som dödade Abimelek, Jerubbeshets[a] son? Var det inte en kvinna som kastade ner en kvarnsten på honom från muren så att han dödades där i Tebes? Varför gick ni så nära muren? Då ska du säga: Din tjänare hetiten Uria är också död.”
Apostelns tack för gåvan
10 Det har glatt mig mycket i Herren att er omtanke om mig till slut fick blomma upp. Visst tänkte ni på mig tidigare också, men då hade ni inget tillfälle att visa det. 11 (A) Jag säger inte att jag har saknat något, för jag har lärt mig att vara nöjd med det jag har. 12 (B) Jag kan leva enkelt, jag kan också leva i överflöd. Med allt och med alla förhållanden är jag förtrogen: att vara mätt och att vara hungrig, att ha överflöd och att lida brist. 13 (C) Allt förmår jag i honom som ger mig kraft. 14 Men ni gjorde väl som hjälpte mig i mitt svåra läge.
15 (D) Ni filipper vet också hur det var under evangeliets första tid, när jag hade lämnat Makedonien[a]. Ni var den enda församling som hade sådan gemenskap med mig att man kunde föra bok över givet och mottaget. 16 Även när jag var i Tessalonike[b] skickade ni både en och två gånger vad jag behövde.
17 Inte så att jag söker själva gåvan, utan vad jag söker är att ni ska få en riklig frukt av gåvan ni ger. 18 (E) Jag har fått allt och det i överflöd. Jag har mer än nog när jag nu genom Epafroditus har fått er gåva – en ljuvlig doft, ett välbehagligt offer som Gud tar emot med glädje. 19 (F) Så ska min Gud efter sin rikedom på ett härligt sätt i Kristus Jesus ge er allt ni behöver. 20 (G) Vår Gud och Far tillhör äran i evigheters evighet. Amen.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation