Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Kungens heliga stad
48 [a]En sång, en psalm av Koras söner.
2 (A) Stor är Herren och högt lovad
i vår Guds stad,
på sitt heliga berg.
3 (B) Skönt höjer det sig,
hela jordens fröjd,
Sions berg längst upp i norr[b],
den store kungens stad.
4 (C) Gud bor i dess borgar,
känd som en tillflykt.
5 (D) Se, kungarna slog sig ihop,
de ryckte fram tillsammans.
6 De såg, de häpnade,
förskräcktes och flydde.
7 De greps där av bävan,
av vånda som en födande kvinna,
8 (E) som när östanvinden krossade
Tarshishskeppen[c].
9 Det vi har hört om,
det fick vi se
i Herren Sebaots stad,
i vår Guds stad.
Gud bevarar den till evig tid. Sela
10 Vi tänker, o Gud, på din nåd
här i ditt tempel.
11 Liksom ditt namn, o Gud,
når ditt lov till jordens ändar.
Din högra hand
är full av rättfärdighet.
12 Sions berg gläder sig,
Juda döttrar[d] jublar
över dina domar.
Davids söner
3 (A) Kriget mellan Sauls hus och Davids hus[a] blev långvarigt. Under tiden blev David allt starkare, medan Sauls hus blev allt svagare.
2 (B) I Hebron föddes söner åt David. Hans förstfödde var Amnon, som han fick med Ahinoam från Jisreel. 3 (C) Hans andre son var Kilab, som han fick med Abigail, änkan efter karmeliten Nabal. Den tredje var Absalom, son till Maaka som var dotter till Talmaj, kungen i Geshur. 4 Den fjärde var Adonia, Haggits son, och den femte Sefatja, Abitals son. 5 Den sjätte var Jitream, som David fick med sin hustru Egla. Dessa föddes åt David i Hebron.
Abner går över till David
6 Medan kriget varade mellan Sauls hus och Davids hus stärkte Abner sin ställning i Sauls hus.
7 (D) Men Saul hade haft en bihustru vid namn Rispa, dotter till Aja. Och Ish-Boshet sade till Abner: ”Varför har du gått in till min fars bihustru?” 8 Abner blev djupt upprörd över Ish-Boshets ord och sade: ”Är jag ett hundhuvud från Juda land? Här visar jag godhet mot din far Sauls hus, mot hans bröder och hans vänner, och utlämnar dig inte i Davids hand, och så anklagar du mig i dag för en synd med den där kvinnan. 9 (E) Må Gud straffa Abner både nu och i framtiden om jag inte gör så med David som Herren med ed har lovat honom. 10 Jag ska ta kungadömet från Sauls hus och upprätta Davids tron över både Israel och Juda, från Dan till Beer-Sheba.”[b] 11 Då vågade han inte säga ett ord mer till Abner, så rädd var han för honom.
12 Abner skickade sändebud till David och lät säga: ”Vem tillhör landet? Slut förbund med mig, så ska min hand hjälpa dig att få över hela Israel på din sida.”
7 (A) Se vad som är uppenbart[a]: om någon är övertygad om att han tillhör Kristus, då ska han ha klart för sig att vi tillhör Kristus lika mycket som han. 8 (B) Ja, även om jag skulle vara ännu frimodigare med den auktoritet som Herren har gett oss för att bygga upp er, inte för att bryta ner er, så skulle jag inte behöva skämmas. 9 Jag vill inte att det ska verka som att jag vill skrämma er med mina brev. 10 "Breven", säger man, "har tyngd och kraft, men när han kommer själv är han svag och man föraktar hans ord".[b] 11 (C) Den som säger så ska veta att sådana vi är i ord, i våra brev på håll, sådana är vi också i handling när vi är hos er.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation