Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
סSamek
113 Jag hatar dem som vacklar
hit och dit,
men din undervisning älskar jag.
114 Du är mitt skydd och min sköld,
jag hoppas på ditt ord.
115 Försvinn ifrån mig,
ni som gör det onda!
Jag vill hålla min Guds bud.
116 [a]Stöd mig enligt ditt ord
så att jag får leva,
låt mig inte behöva skämmas
med mitt hopp.
117 Stärk mig så att jag blir frälst
och ständigt får fokusera på
dina stadgar.
118 Du förkastar
alla som villar bort sig
från dina stadgar,
för de är falska och svekfulla[b].
119 Jordens alla gudlösa
röjer du bort[c] som slagg.
Därför älskar jag dina vittnesbörd.
120 [d]Mitt kött ryser av fruktan för dig,
jag bävar för dina domar.
עAjin
121 Jag har gjort vad som är rätt
och rättfärdigt.
Utlämna mig inte
åt mina förtryckare!
122 Gå i god för din tjänare
och låt det gå honom väl.
Låt inte de fräcka förtrycka mig!
123 Mina ögon längtar
efter din frälsning,
efter din rättfärdighets ord.
124 Handla med din tjänare
efter din nåd
och lär mig dina stadgar.
125 [e]Jag är din tjänare,
ge mig förstånd
så att jag lär känna dina vittnesbörd.
126 [f]Tiden är inne för Herren
att handla,
de har upphävt din undervisning.
127 [g]Därför älskar jag dina bud
mer än guld, än renaste guld.
128 Därför ger jag
alla dina befallningar rätt.[h]
Jag hatar lögnens alla vägar.
8 När kriget bröt ut igen, drog David ut och stred mot filisteerna och tillfogade dem ett stort nederlag så att de flydde för honom.
9 (A) Men en ond ande från Herren kom över Saul där han satt i sitt hus med spjutet i handen medan David spelade. 10 Då försökte Saul spetsa David med spjutet vid väggen. Men David vek undan för Saul och spjutet gick in i väggen. David flydde och kom undan samma natt.
11 (B) Men Saul sände några män[a] till Davids hus för att vakta på honom och döda honom morgonen därpå. Davids hustru Mikal talade om det för honom och sade: ”Om du inte räddar ditt liv i natt blir du dödad i morgon.” 12 (C) Därefter släppte hon ner David genom fönstret, och han flydde och kom undan. 13 Sedan tog Mikal husguden[b] och lade den i sängen. Hon satte myggnät av gethår över huvudet på den och lade täcket[c] över den. 14 När Saul sände män för att hämta David sade hon: ”Han är sjuk”. 15 Då sände Saul dit männen igen för att gå in till David och sade: ”Bär hit honom till mig i sängen så att jag kan döda honom.”
16 Men när männen kom in var det husguden som låg i sängen med nätet av gethår över huvudet. 17 Då sade Saul till Mikal: ”Varför har du lurat mig så här och släppt iväg min fiende så att han kom undan?” Mikal svarade Saul: ”Han sade till mig: Släpp mig, annars dödar jag dig.”
Jesus går på vattnet
45 (A) Strax därefter befallde Jesus sina lärjungar att stiga i båten och fara i förväg över till Betsaida[a], medan han själv sände i väg folket. 46 Och när han hade tagit farväl av dem, gick han upp på berget för att be.
47 På kvällen var båten mitt ute på sjön, och Jesus var ensam kvar på land. 48 Han såg hur lärjungarna slet med rodden, för de hade vinden emot sig. Mot slutet av natten[b] kom han till dem, gående på sjön, och han skulle just gå förbi dem. 49 När de fick se honom gå på sjön trodde de att det var ett spöke, och de skrek, 50 för alla såg honom och blev förskräckta. Men han talade genast med dem och sade till dem: "Var lugna. Det Är Jag[c]. Var inte rädda." 51 (B) Sedan steg han upp till dem i båten, och vinden lade sig. De var helt utom sig av häpnad, 52 för de hade inte förstått detta med bröden. Deras hjärtan var förhärdade.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation