Revised Common Lectionary (Semicontinuous)

Sauls undran angående Davids far

⁵⁵ När Saul såg David gå ut mot filistén, sade han till överbefälhavaren Abner: ”Vems son är egentligen den där pojken, Abner?” Abner svarade: ”Så sant du lever, o konung, jag vet inte.” ⁵⁶ Då sade kungen: ”Fråga du vems son den unge mannen är.” ⁵⁷ När David kom tillbaka efter att ha slagit filistén, tog Abner med honom och förde honom inför Saul. Filisténs huvud hade han i handen. ⁵⁸ Då sade Saul till honom: ”Vems son är du, unge man?” David svarade: ”Son till din tjänare Ishai från Betlehem.”

Sauls avund och vrede

18 ^(A) När David hade talat med Saul fäste sig Jonatans själ vid Davids själ, och Jonatan hade honom lika kär som sitt eget liv. ^2 (B) Saul tog till sig David den dagen och lät honom inte återvända till sin fars hus. ^3 (C) Och Jonatan slöt ett förbund med David, som han älskade lika djupt som sitt eget liv. ⁴ Jonatan tog av sig manteln^[a] som han bar och gav den till David, och även sina andra kläder, till och med sitt svärd, sin båge och sitt bälte. ⁵ Och när David drog ut hade han framgång överallt dit Saul sände honom. Därför satte Saul honom över krigsfolket, och allt folket uppskattade honom, även Sauls tjänare.

Resan till Jerusalem

21 När vi hade skilts från dem och lagt ut seglade vi raka vägen till Kos, nästa dag till Rhodos och därifrån vidare till Patara. ² Där fann vi ett skepp som skulle till Fenicien, och vi gick ombord och lade ut. ³ Vi siktade Cypern och lämnade ön bakom oss på babords sida, seglade till Syrien och kom till Tyrus där lasten skulle lossas. ⁴ Vi sökte upp lärjungarna och stannade där i sju dagar. Genom Anden sade de åt Paulus att inte fortsätta upp till Jerusalem. ^5 (A) Men när dagarna hade gått bröt vi upp och fortsatte resan. Alla, även kvinnor och barn, följde med oss ut ur staden, och på stranden böjde vi knä och bad. ⁶ Sedan tog vi farväl av varandra och steg ombord på skeppet, och de återvände hem till sitt.

⁷ Efter Tyrus kom vi till Ptolemais^[a] där sjöresan tog slut. Vi hälsade på bröderna där och stannade hos dem en dag. ^8 (B) Nästa dag fortsatte vi och kom till Caesarea. Där gick vi hem till evangelisten Filippus^[b], som var en av de sju^[c], och stannade hos honom. ⁹ Han hade fyra ogifta döttrar som profeterade.

^10 (C) När vi hade varit där i flera dagar kom en profet som hette Agabus ner från Judeen. ^11 (D) Han kom fram till oss, tog Paulus bälte och band sina fötter och händer och sade: "Så säger den helige Ande: Den man som äger detta bälte ska judarna i Jerusalem binda så här och överlämna i hedningars händer." ^12 (E) När vi hörde det, vädjade både vi och de som bodde på platsen till Paulus att han inte skulle gå upp till Jerusalem. ¹³ Då svarade han: "Varför gråter ni och får mitt hjärta att brista? Jag är beredd att inte bara låta mig bindas utan också dö i Jerusalem för Herren Jesu namn." ^14 (F) När han inte lät sig övertalas, lugnade vi oss och sade: "Ske Herrens vilja."

¹⁵ Efter dagarna där gjorde vi oss i ordning och påbörjade resan upp till Jerusalem. ¹⁶ Några av lärjungarna från Caesarea följde också med, och de tog oss till en viss Mnason från Cypern, en gammal lärjunge^[d] som vi skulle vara gäster hos.