Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
FEMTE BOKEN
De friköptas tacksamhet
107 [a]Tacka Herren, för han är god,
evig är hans nåd!
2 [b]Så ska Herrens friköpta säga,
de han har friköpt
från fiendens hand
3 [c]och samlat från länderna,
från öst och väst,
nord och syd[d].
4 [e]De irrade i öknen på öde stigar,
de fann ingen stad
där de kunde bo.
5 De var hungriga och törstiga,
deras själ mattades.
6 Men de ropade till Herren
i sin nöd,
och han räddade dem
ur deras svårigheter.
7 [f]Han ledde dem
på den rätta vägen
till en stad där
de kunde bo.
8 [g]De ska tacka Herren
för hans nåd
och hans under
mot människors barn,
9 för han mättar
den längtande själen
och fyller den hungrande själen
med sitt goda.
10 [h]De satt i mörker och dödsskugga,
fångna i nöd och i bojor av järn,
11 [i]för de hade trotsat Guds ord
och föraktat den Högstes råd.
12 Han ödmjukade deras hjärtan
med lidande,
de föll och ingen hjälpare fanns.
13 Men de ropade till Herren
i sin nöd,
och han frälste dem
ur deras svårigheter.
14 [j]Han förde dem ut ur mörker
och dödsskugga
och slet sönder deras bojor.
15 De ska tacka Herren
för hans nåd
och hans under
mot människors barn,
16 för han krossade portar
av koppar
och knäckte bommar av järn.
Mirjam dör
20 Israels barn, hela församlingen, kom in i öknen Zin[a] i den första månaden,[b] och folket stannade i Kadesh. Där dog Mirjam, och där begravdes hon.
Vatten ur klippan
2 Och församlingen saknade vatten, och därför slöt de sig samman mot Mose och Aron. 3 (A) Folket klagade på Mose och sade: ”Om vi ändå hade fått dö när våra bröder dog inför Herrens ansikte! 4 Varför har ni låtit Herrens församling komma in i denna öken, så att vi och vår boskap måste dö här? 5 Varför har ni fört oss upp ur Egypten och låtit oss komma till denna hemska plats? Här växer varken säd eller fikon, vindruvor eller granatäpplen, och här finns inget vatten att dricka.”
6 Men Mose och Aron gick bort från församlingen till uppenbarelsetältets ingång och föll ner på sina ansikten. Då visade sig Herrens härlighet för dem. 7 Och Herren talade till Mose. Han sade: 8 ”Ta staven och kalla samman församlingen, du och din bror Aron, och tala till klippan[c] inför deras ögon, och den ska ge vatten. Så skaffar du fram vatten åt dem ur klippan och ger församlingen och dess boskap att dricka.”
9 Då tog Mose staven som låg inför Herrens ansikte, så som han hade befallt honom. 10 Och Mose och Aron kallade samman församlingen framför klippan, och han sade till dem: ”Lyssna, ni upproriska! Kan vi ur denna klippa skaffa fram vatten åt er?” 11 (B) Sedan lyfte Mose upp sin hand och slog med sin stav två gånger på klippan, och mycket vatten kom ut så att både folket och boskapen fick dricka.
12 (C) Men Herren sade till Mose och Aron: ”Eftersom ni inte litade på mig och inte höll mig helig inför Israels barns ögon, ska ni inte få föra in denna församling i det land som jag gett dem.”
13 (D) Detta var Meribas[d] vatten, där Israels barn tvistade med Herren och där han visade sig helig bland dem.
6 (A) Det som hände dem har blivit ett varnande exempel för oss, för att vi inte ska ha begär till det onda som de hade. 7 Bli inte heller avgudadyrkare som några av dem, som det står skrivet: Folket satte sig för att äta och dricka och reste sig för att roa sig.[a] 8 Vi ska inte heller begå sexuell synd som några av dem gjorde – på en enda dag föll tjugotretusen[b]. 9 (B) Och vi ska inte fresta Kristus som några av dem gjorde – de dödades av ormar. 10 Klaga inte heller som några av dem gjorde – de dödades av fördärvaren.[c] 11 (C) Det som hände dem är exempel, och det skrevs ner för att varna oss som har världens slut inpå oss.
12 (D) Därför ska den som tror sig stå se till att han inte faller. 13 Ingen annan frestelse[d] har drabbat er än vad människor får möta. Och Gud är trofast, han ska inte tillåta att ni frestas över er förmåga. Samtidigt med frestelsen kommer han också att ge en utväg, så att ni kan härda ut.
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation