Revised Common Lectionary (Semicontinuous)
Längtan efter Gud
63 (A) En psalm av David när han var i Juda öken[a].
2 (B) Gud, du är min Gud.
Tidigt[b] söker jag dig.
Min själ törstar efter dig,
min kropp längtar efter dig
i[c] ett torrt och törstigt[d] land
utan vatten.
3 (C) Så söker jag dig[e] i helgedomen
för att se din makt och härlighet.
4 Din nåd är bättre än liv,
därför ska mina läppar prisa dig.
5 (D) Jag ska lova dig så länge jag lever,
i ditt namn ska jag lyfta
mina händer.
6 Min själ blir mättad
som av feta rätter.
Med jublande läppar
lovsjunger min mun,
7 när jag minns dig på min bädd
och tänker på dig
under nattens timmar.
8 (E) Du är min hjälp,
i dina vingars skugga jublar jag.
Mirjam och Aron går emot Mose
12 Mirjam och Aron talade illa om Mose på grund av den kushitiska[a] kvinnan som han hade tagit till hustru, för han hade tagit en kushitisk kvinna till hustru. 2 De sade: ”Är Mose den ende som Herren talar genom? Talar han inte också genom oss?” Och Herren hörde det. 3 Mose var en mycket ödmjuk man, mer än någon annan människa på jorden.
4 Genast sade Herren till Mose, Aron och Mirjam: ”Gå ut, ni tre, till uppenbarelsetältet.” Och de gick dit ut alla tre. 5 Då steg Herren ner i en molnpelare och ställde sig vid ingången till tältet. Han kallade på Aron och Mirjam, och de gick båda dit. 6 Och han sade:
”Hör nu mina ord.
Om det finns en Herrens profet
ibland er,
ger jag mig till känna för honom
i en syn
och talar med honom i en dröm.
7 (A) Men så gör jag inte
med min tjänare Mose.
I hela mitt hus är han betrodd.[b]
8 (B) Jag talar med honom
ansikte mot ansikte[c],
tydligt och inte i gåtor,
och han får se Herrens gestalt.
Varför var ni då inte rädda
för att tala illa
om min tjänare Mose?”
9 Och Herrens vrede upptändes mot dem, och han lämnade dem.
21 (A) Och en väldig ängel tog upp en sten, stor som en kvarnsten, och slungade den i havet och sade: "Så ska Babylon, den stora staden, störtas med våldsam kraft, och man ska aldrig mer finna den. 22 (B) Aldrig mer ska ljudet av harpspelare och sångare och flöjtblåsare och trumpetare höras i dig, och aldrig mer ska hantverkare av olika slag finnas i dig. Aldrig mer ska ljudet av en kvarnsten höras i dig, 23 (C) och aldrig mer ska en lampas sken lysa i dig. Och aldrig mer ska rösten av brudgum och brud höras i dig. Dina köpmän var jordens stormän, för alla folk blev förledda genom din häxkonst. 24 (D) Och i staden fanns blod av profeter och heliga och alla som slaktats på jorden."
Svenska Folkbibeln 2015, Copyright © 2015 by Svenska Folkbibeln Foundation